Allroundcockern

Nosework

Om Nose Work
I Nose Work får hunden använda ett av sina främsta sinnen, sitt luktsinne. Sporten går ut på att hund och förare söker efter specifika dofter i olika miljöer. Genom att doften placeras på olika höjder och i miljöer med varierande svårighetsgrad, får hunden både mental och fysisk stimulans. Sporten kräver varken avancerad eller kostsam utrustning. Istället är det en aktivitet som alla hundar och hundägare kan ägna sig åt. Det enda som behövs är ett intresse för nosarbete.
Värdegrund
Nose Work utgår från värderingar om mångfald, säkerhet och hundens psykiska och fysiska hälsa. Sporten är uttryckligen till för alla hundar, oavsett ras och storlek. Även reaktiva hundar tillåts tävla. Stor vikt läggs på säkerhet och att ingen hund (eller förare) ska komma till skada av annan människa, hund eller sökmiljö. Förutom att sporten i sig själv kan ses som ett sätt att ge hunden mental och fysisk stimulans, utgår sporten från att all inlärning sker genom att förstärka önskvärda beteenden hos hunden. Det övergripande målet är att det ska vara säkert och kul för samtliga inblandade.
Tävla i Nose Work
Det finns tre olika tävlingsklasser i Nose Work, NW1, NW2 och NW3. Det tillkommer en ny doft i varje klass. Det finns fyra olika moment i varje klass. Samtliga moment genomförs på tid:

  • Behållarsök
  • Inomhussök
  • Utomhussök
  • Fordonssök

Inför varje ny doft som hunden ska söka efter genomförs ett så kallat doftprov. Under ett doftprov placeras den aktuella doften i en av tolv kartonger. Om ekipaget identifierar den kartong i vilken doften är gömd, tillåts ekipaget tävla. Doftprovet genomförs av etiska skäl för att säkerställa att hunden känner igen den doft den ska söka efter och att föraren kan läsa sin hund.
I NW1 söker hunden efter en doft och en doftgömma i samtliga moment. I NW2 söker hunden efter två dofter och antalet doftgömmor variera mellan en och två. I NW3 kan upp till tre dofter, kombinationer av dessa samt tomma sök förkomma. Ett tomt sök innebär att ingen doft finns utplacerad. Vid ett tomt sök ska föraren meddela domare att det inte finns någon lukt utplacerad inom den utsatta tidsgränsen.

Tre olika doftämnen
I princip kan man lära sin hund att leta efter vilka dofter som helst. Tävlingsmässigt har Svenska Nose Work Klubben valt att använda sig av hydrolaterna Eukalyptus, Lagerblad och Lavendel. En hydrolat består av de vattenlösliga ämnena från en växt. De hydrolater som används i Nose Work har inga kända biverkningar.
En sport inspirerad av specialsök
Nose Work är inspirerad av de utmaningar som professionalla sökshundsekipage möter i sitt dagliga arbete inom till exempel tullen och polisen. Nose Work grundades i USA av tre professionella specialsökstränare. Deras målsättning var att ge sällskapshundar och deras ägare ett roligt och lättillgängligt sätt att aktivera sig tillsammans genom sökarbete. Nose Work använder sig av verklighetstrogna sökmiljöer och kan genomföras i princip var som helst. I USA har sporten snabbt blivit populär och officiella tävlingar anordnas regelbundet av organisationen National Association of Canine Scent Work (NACSAW). NASCW har utformad ett regelverk där samtliga moment och principer för poängsättning framgår. Översättning och anpassning av dessa regler till svenska förhållanden pågår. Mer information finns på NACSW hemsida (www.nacsw.net). Där finns även instruktiva filmer som visar hur de olika momenten går till.
Nose Work i Sverige
Idag finns det ett antal aktörer i Sverige som erbjuder kurser i Nose Work. Intresset för sporten ökar och inbegriper både hundägare som vill utöva sporten som en rolig aktivitet likväl hundägare som vill tävla tillsammans med sin hund. Svenska Nose Work Klubben (SNWK) har bildats för att främja en tillgänglig och sammanhållen sport, där officiella tävlingar kan hållas på sikt. Syftet med att klubben är även att sprida kunskap om hundens luktsinne och hur nosarbete kan användas för ökad mental och fysisk hälsa hos alla våra hundar.

Se vidare på Svenska Nosework-klubbens hemsida:

http://www.snwk.se/

Rallylydnad

Här kan man läsa om Rallylydnad!

Rallylydnad
Rallylydnad är en av Svenska Brukshundklubbens tävlingsgrenar. Genom glädje, kommunikation och samarbete ska hund och förare ta sig igenom en rallylydnadsbana.
Om rallylydnad
Genom glädje, kommunikation och samarbete ska hund och förare ta sig igenom en rallylydnadsbana. Rally i namnet betyder inte att det ska gå fort utan att hunden "kör" en bana enligt "kartläsarens", förarens, anvisningar. Anvisningarna finns på skyltar med ca 3-5 meters avstånd som både visar vägen och vad som ska genomföras.
De 12-20 momenten är ofta delar ur traditionell lydnad. I högre klasser förekommer även andra moment som till exempel att snurra vid sidan. Banorna ser olika ut varje gång.
I nybörjarklassen är hunden kopplad hela tiden, vilket gör detta till en bra gren att börja tävla i. I högre tävlingsklasser ska hunden vara okopplad genom hela banan samtidigt som det blir sammansatta moment. I stort sett ska alla moment kunna genomföras på båda sidorna om föraren.
Upplevelse av rallylydnad
Många hundägare som kör rallylydnad upplever glädje. Hundarna gillar samarbetet med sin förare och den belöning det ger. Förarna brukar känna att de får ökad kontakt med sin hund genom rallylydnad.
Träna rallylydnad
För att starta med rallylydnad ska hunden ha lite grundkunskaper, som att på kommando sätta sig, lägga sig och ställa sig. Den ska även ha god kontakt med sin förare.
Samarbete och visad glädje är två goda resultat av rallylydnad. Ekipaget utvecklas tillsammans, hund och förare lär sig mycket om varandra. Många moment är också användbara i vardagen. I rallylydnad belastas kroppen ganska jämnt tack vare att man växlar sida regelbundet.
Så här tränar du rallylydnad
Föraren behöver lära sig de olika skyltarna för att kunna träna momenten med sin hund. Man fortsätter sedan med korta enkla banor och försvårar undan för undan. Och all träning ska upplevas som rolig för både hund och förare. Belöningarna ska dugga tätt.
Vilka hundar kan träna
Alla hundar och raser kan träna! Rallylydnad fungerar bra såväl för riktigt stora hundar som för riktigt små. Även äldre hundar passar att tränas, många hundar som är "pensionerade" i andra grenar övergår till rallylydnad när de kommit upp i åren.
Tävla i rallylydnad
Alla raser och blandraser får tävla, även löptikar. Dock inte hundar som är sjuka eller skadade.
Föraren ska vara medlem i klubb inom Svenska Kennelklubbens organisation för att få delta i tävlingar. Medlemskap inom SKK, sewww.skk.se.
Tävlingar & mästerskap
Officiella tävlingar i rallylydnad arrangeras av SBK-klubbar och SKKs övriga specialklubbar. Svenska mästerskap kommer att arrangeras genom SBK årligen.
Titlar att vinna
I rallylydnad kan man ta diplom i varje klass. Diplomen får man när man har uppnått minst tre kvalificerande resultat i en klass på officiella tävlingar. Ansökan om dessa diplom sker direkt till Svenska Kennelklubben (www.skk.se). På deras hemsida finner man en blankett för ansökan.
Klasser att tävla
Nybörjarklass, Fortsättningsklass, Avancerad klass och Mästarklass.
Kombinera rallylydnad med annat
Rallylydnadsträning förbättrar samarbetet och glädjen och passar tillsammans med många andra grenar. Många moment i rallylydnad har man glädje av även i lydnadsklasserna. Hundar som tränats i freestyle eller agility har ofta god hjälp av att de är vana att samarbeta på båda sidorna om föraren.

Se vidare på Svenska Brukshundsklubbens hemsida:


Senast uppdaterad: 27 december 2012

 

Viltspår

Tullebyns Ladychess viltspårar, 14 veckor gammal!!

Vad är viltspår?
Det är ett bra sätt att hålla sin hund aktiverad och den får använda sitt naturliga beteende genom att jobba med näsan. Man tävlar i anlagsklass och öppen klass.
Ett spår är 600 meter långt och på den sträckan droppar man blod och i spåret ska man också släpa en skank från hjortvilt. Spåret ska läggas i skogsterräng och ha ett antal vinklar. Tävlingsspår ska ha en liggtid på 4-24 timmar beroende på klass.

 


Hur kan man träna?
Första spåret bör vara kort, ungefär 50 meter för att motivera hunden. Häng upp en snitsel så du vet var starten är. Stämpla eller droppa ut blod ganska tätt (3-4/m) och dra samtidigt en skank i ett snöre som du sen lägger i slutänden av spåret. Vänta ungefär en timme innan du släpper på. Använd helst en spårsele som blir en bra signal till hunden vid nästa spårtillfälle.

Regler för viltspårprov!

 

Lydnad

När man tävlar lydnad börjar man i lydnadsklass 1 med grundläggande moment som att gå fot, hopp, inkallning, platsliggning och tandvisning. Därefter ökas graden av svårighet och även momenten blir mer avancerade efter hand. När man lyckas få poäng som ger ett förstapris blir man uppflyttad till nästa klass som därefter blir 2, 3 och elit. När du erhållit tre förstapris i en klass får du titulera din hund LP före hundens namn i registreringsbeviset. Tre förstapris i elitklass krävs för att bli svensk lydnadschampion.
Varför tävla lydnad?
För att aktivera din hund och förbättra kontakten. Din hund får lära sig lösa problem. Stärker samarbetet. Dessutom får man träffa andra hundintresserade.

 

Historia

Tävlingslydnaden har sina rötter i England och USA, där man har tävlat sedan mycket länge. Norge var det första landet i Skandinavien att införa lydnadsprov, och det skedde i början av 1960-talet. Sverige kom med sitt lydnadsprov två år senare, då lydnadsprov anordnades i samband med SKK:s utställningar.

Det tävlades endast i en lydnadsklass, i svårighetsgrad jämförbar med nuvarande Klass 1 men med en del andra moment. Fram till 70-talet hade tävlingslydnaden ganska låg status, men efter att Ivan Svedrup reviderat Klass 1 och lagt till Klass 2 höjdes statusen. Svenska Brukshundsklubben arrangerat lydnadstävlingar sedan 1975. Efter ett visst motstånd från bl a papillon- och pudelekipage infördes även Lydnadsklass 3. Man började även anordna landskamper och nordiska mästerskap.

På 80-talet utvecklade Bo Jonsson tillsammans med en schweizare och en holländare nuvarande Elitklass i FCI:s regi. Klassen är i stort sett lika i hela världen.

Sveriges första lydnadschampion var en papillontik vid namn Maid Maryan, något som inte alla kanske inte känner till.

Tävlingslydnanden är idag mycket populär i Sverige, och man räknar med ca 25.000 starter årligen. Endast agility har fler starter!

Varför träna lydnad?

Varför vill man träna lydnad med sin hund? En anledning är att lydnadsträning kan ge hunden mer frihet, ju lydigare hund ju mer frihet vågar man ge hunden. Träningen kan även inge större självförtroende och lugn åt hunden, samt bättre kontakt med matte och husse. Den ger även hunden möjlighet att få känna stolthet när den lärt sig saker, och kan visa upp det för husse och matte.

Även matte och husse vinner på lydnadsträning. Fördelar som lugnare och mer avkopplande promenader med hunden, mindre risker för konflikter med andra hundar och människor samt att man får tillfälle att ha roligt tillsammans med sin hund, talar för träning i lydnad. Tränar man tävlingslydnad får man dessutom spänning och gör bra reklam för rasen. En papillon har stora möjligheter att besegra andra raser.

Förutsättningar

I lydnad tävlar man i första hand mot sig själv. All lydnadsträning bygger på förarens förmåga att förklara momenten för hunden, och att motivera den att utföra dem. När hunden inte lyder beror det ofta på att den inte har förstått, vilket innebär att föraren måste hitta andra sätt att förklara vad han eller hon menar. Om hunden väljer att göra något annat roligare, gäller det för föraren att övertyga den om att hans eller hennes förslag ändå är bäst.

Det finns många olika idéer om hur man skall träna lydnad, det gäller att hitta ett sätt som passar såväl föraren som dess hund.

Bestämmelser

Nedan följer ett sammandrag över bestämmelserna avseende lydnad. De kompletta bestämmelserna finner du på Svenska Kennelklubbens hemsida. För att kunna ladda ner SKKs lydnadsprovsbestämmelser krävs att du har gratisprogrammet Adobe Acrobat Reader installerat på din dator.

Hämta SKKs kompletta lydnadsprovsbestämmelser klass I-III
Hämta SKKs kompletta lydnadsprovsbestämmelser Elitklass
Hämta "Adobe Acrobat Reader" gratis

Inom lydnad tävlar man i fyra klasser; Klass 1, Klass 2, Klass 3 och Elitklass. I varje klass ingår ett antal moment där hundens utförande poängbedöms. Maximalt utdelas 10 poäng i ett moment, medan 0 poäng ges vid underkänt. Momenten anses ha olika svårighetsgrad, och hundens poäng vägs genom multiplikation med en koefficient, som varierar med momentens svårighetsgrad. När hundens sammanlagda poängsumma visar ett genomsnitt på 8 poäng erhåller hunden ett 1:a pris, vilket innebär att den får tävla i nästa klass. Man behöver inte flytta upp till nästa klass om man inte vill, men när man väl gjort det kan man inte gå tillbaka till den lägre klassen.

Certifikaten utdelas endast i elitklassen. Man kan även erövra ett lydnadsdiplom genom att ta tre stycken 1:a pris i en klass. Detta diplom berättigar till titeln LP framför hundens namn.

Klass 1
I lydnadsklass 1 ingår platsliggande, tandvisning/tillgänglighet, linförighet, nedläggande under gång, inkallning, ställande under gång, apportering, hopp över hinder och helhetsintryck.

Första momentet, platsliggande, innebär att hunden tillsammans med tre till åtta andra hundar skall ligga still i två minuter medan förarna står 20 meter framför hundarna (vilket ofta är mycket nervpåfrestande).
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Momentet tandvisning/tillgänglighet innebär att hunden utan protester skall låta domaren titta på tänderna. Domaren avgör om hunden, som ska vara kopplad, ska stå på ett bord.
(Koefficient 1 / Max 10 poäng)

Linförighet betyder att hunden skall gå i koppel bredvid föraren i olika riktningar och sitta bredvid föraren när denne stannar.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng) 

Momentet läggande innebär att hunden skall gå bredvid föraren och på kommando lägga sig ned och ligga kvar medan föraren fortsätter ca 10 meter.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

När det gäller inkallning lämnar föraren hunden, som sitter kvar tills dess föraren kommit ca 15 meter bort, vänt sig om och uppmanats att kalla in hunden. Då skall den komma som ett "skott" och sätta sig bredvid föraren.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

I ställande går hunden vid förarens sida och blir stående på kommando medan föraren fortsätter att gå ca 10 meter. Vid uppmaning återgår föraren till hunden och hunden ska stå kvar tills föraren återgått.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

I apporteringen ska hunden sitta bredvid föraren och när tävlingsledaren säger till ska hunden kommenderas att ta en apportbock av trä i munnen och hålla kvar den i ca 5 sekunder. På anmodan av tävlingsledaren ska föraren sedan beordra hunden att lämna den till föraren.
(Koefficient 1 / Max 10 poäng)

Hopp över hinder, innebär att föraren lämnar hunden på valfritt avstånd framför hindret.Sen ställer förare upp sig på andra sidan av hindret i riktning mot hindret. Hindret ska vara sammma höjd som hundens mankhöjd. Vid inkallning ska hunden hoppa hindret och sedan sätta sig bredvid föraren.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Slutligen bedöms i momentet helhetsintryck, förarens och hundens samarbete och uppträdande dåde i och mellan momenten.
(Koefficient 1 / Max 10 poäng)

Detta ger en slutlig maximal poäng på 200 poäng. 1:a pris tilldelas ekipage som uppnått mellan 160 - 200 poäng, 2:a pris till ekipage som uppnått 140 - 159.5 poäng, 3:e pris till ekipage som uppnått 100 - 139.5 poäng och slutligen 0:e pris till de som fått 99.5 poäng eller lägre.

Klass 2
I lydnadsklass 2 ingår platsliggande, fritt följ, läggande, inkallning med ställande, sändande med ställande, apportering, fritt hopp över hinder, fjärrdirigering och helhetsintryck.


Platsliggandet sker i 3 min utom synhåll för förarna.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Fritt följ är som linförighet i klass I men naturligtvis utan koppel.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Momentet läggande är likadant som i klass 1.
(Koefficient 1 / Max 10 poäng)

Vid momentet Inkallning med ställande lämnar föraren hunden sittande och förflyttar sig c:a 25-35 meter (till anvisad plats) och ställer hunden vid en markering vid sidan av sträckan, ungefär på halva sträckan. Hunden skall stanna inom 5 ggr av sin längd.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Sändande med ställande innebär att ekipaget ställer upp cig 10 meter från en ruta som är 3x3 meter. Hunden skickas iväg till rutan och ska stanna i den stående och förbli stående i ca 3 sekunder varefter föraren hämtar hunden.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Vid apportering skall en träapport kastas minst 10 m. På kommando hämtar hunden apporten och sätter sig framför eller bredid föraren som kommenderar hunden att avlämna apportbocken.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Fritt hopp över hinder Hunden skall hoppa över hindret, sätta sig på kommando och bli sittande tills tävlingsledaren beordrar föraren kommendera återhopp.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Fjärrdirigering, hunden lämnas liggande vid en markering som skall vara bakom hunden, föraren förflyttar sig c:a 5 m. Tävlingsledare står c:a 5 meter bakom hunden och anvisar föraren vilken position som skall göras, 4 ggr anger tävlingsledare ny position (sitt resp ligg x 2) var 5:e sek. Hunden får högst förflytta sig 2 ggr sin längd.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Helhetsintryck bedöms likadant som i klass 1.
(Koefficient 1 / Max 10 poäng)

Poängen i klass 2 kan, som i klass 1, bli max 200. Indelning för prisvalörer är likadan som i klass 1.

Klass 3
I klass 3 ingår följande moment: Sittande i grupp, platsläggande, fritt följ, sättande, inkallande med ställande och läggande, sändande med platsläggande och inkallning, apportering och hopp över hinder, apportering av metallföremål, vittringsprov och apportering samt fjärrdiringering.

Sittande i grupp innebär att föraren lämnar hunden sittande och avlägsnar sig 20 m. Hunden ska sitta i 1 minut och hunden ser föraren hela tiden.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Platsläggande är här 4 min och utom synhåll för förarna.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

I Fritt följ tillkommer nu att man gör förflyttningar från halt 2 eller 3 steg i olika riktningar, man gör vändningar på stället, samt har tempoväxlingar.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Sättande utförs som momentet läggande i klass 1 och 2 men nu ska man istället sätta hunden.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Inkallning med ställande och läggande är lika som i klass 2 men med tillägg av läggande och att man går 30-35 meter, samt att man lämnar hunden i liggande ställning. Markeringar finns på en tredjedel resp två tredjedelar av sträckan. Hunden skall stanna inom 5 ggr sin längd.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Sändande med platsläggande och inkallning; hunden skall sändas mot en markerad ruta som är 3x3 m stor från 25 meters håll och läggas i rutan. Föraren skall på order förflytta sig mot rutan och c:a 2 m från denne, vinkla antingen åt vänster eller höger, helt enligt tävlingsledarens kommendering, efter c:a 10 m vinklar föraren upp mot utgångspunkten.  10 m efter sista vinklingen inkallas hunden och man går fritt följ till tävlingsledaren kommenderar halt.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Vid apportering och hopp över hinder kastar föraren en träapport över hindret som hunden efter kommando får hämta och skall hoppa tillbaka utan kommando och avlämna densamma till föraren efter att denne har kommenderat hunden ”Loss”.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Apportering av metallföremål är som apportering i klass 2 men med en metallapport.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Vittringsprov och apportering; Före momentetfritt följ delas vittringsapporten ut till föraren som skriver sitt startnr på densamma.Apporten stoppas undan tills själva momentet vittringsprov börjar, hunden får inte nosa eller vidröra föremålet innan den kommenderas till att apportera. Tävlingsledare lägger sedan med tång eller dylikt ut förarens apport + fem stycken lika som är orörda, c:a 10 m från ekipaget då föraren fått order om att göra helt om. Tävlingsledaren beordrar föraren helt om och vittringsapportering skall ske. Apporterna kan utläggas antingen i en ring på 1 m eller på en linje av 2 m. Hunden får högst leta i 1 min.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Vid fjärrdirigeringen går föraren ca 10 meter från hunden. 6 gånger ska hunden skifta ställning  mellan sitt, ligg och stå. Ordningsföljden bestäms av tävlingsledaren som står 5 meter bakom hunden. Hunden får högst förflytta sig fram 2 ggr sin längd för betyg, och minst göra 4 av positionerna. Tävlingsledaren skall ändra på positionerna var 3:dje sek.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Slutlig maximal poäng är 320 poäng. 1:a pris tilldelas ekipage som uppnått mellan 255 - 320 poäng, 2:a pris till ekipage som uppnått 224 - 254.5 poäng, 3:e pris till ekipage som uppnått 192 - 223.5 poäng och slutligen 0:e pris till de som fått 191,5 poäng eller lägre.


 

Elitklass
Sittande i grupp i 2 min, platsliggande i grupp i 4 min med störning,  fritt följ, stå-sitt och ligg under marsch , inkallande med ställande och läggande, sändande med dirigering-platsläggande och inkalllning, apportering med dirigering, apportering av metallföremål och hopp över hinder, vittringsprov och apportering och slutligen fjärrdirigering är dom moment som ingår i elitklassen.

Sittande i grupp i 2 min och utom synhåll för föraren. När 2 min gått går förarna fram och ställer upp på linje. På anmodan från tävlingsledarna går sedan förarna till sina hundar. Avståndet mellan hundarna ska vara 3 meter.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Platsläggande i 4 min med störning. Hundarna ligger med 3 meters mellanrum och beordras att ligga en efter en från vänster till höger och förarna avläsnar sig utom synhåll för hundarna. Under dom fyra minutrarna utsätts hundarna för störning genom att en person går slalom mellan hundarna. Efter 4 minuter beordras förarna fram och ställa upp på linje.Därefter skall förarna passera sina hundar och ställa upp c:a 3 m bakom, vartefter förarna beordras fram till hunden. En och en från höger till vänster kommenderas till utgångsställning.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Fria följet skall innehålla vändningar til höger och vänster, helomvändningar och halter i olika tempon. Föraren skall under hela momentet röra på armarna på ett naturligt sätt.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Stå, sitt och ligg under marsch; Momentet utförs i vänstervarv i en fyrkant på 8 x 8 m. Tävlingsledaren kommenderar föraren vid mitten av varje sida som då beordrar sin hund i position stå, fortsätter sedan utan hund och går runt hela rutan och hämtar upp hunden för att sedan sätta den på nästa sida o s v. Efter sista avhämtandet går man till nästa sida där tävlingsledaren kommenderar halt i mitten av sidan.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Inkallande med ställande och läggande är lika som klass 3 fast positionerna måste göras på 3 ggr av hundens längd.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Sändande med dirigering, platsläggande och inkallning är lika som i klass 3 förutom att man att man först sänder hunden till en kon 10 m från startpunkten där hunden ska stanna i stående ställning inom en radie av 2 meter.Efter att hunden stått stilla i c:a 3 sek skickas den vidare till rutan. Hunden skall i sin helhet vara invid konen och i rutan.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Apportering med dirigering; 3 apportbockar varav man lottar om höger resp vänsterapport att apportera (mitten skall aldrig apporteras) placeras ca 20 m från ekipaget med 5 meters mellanrum. En kon finns mellan ekipaget och apporterna på c:a 10 avstånd från föraren. Hunden skickas först till konan där den ska stanna i stående ställning och efter c:a 3 sek skickas den till apporten som lottats vilken den ska apportera till sin förare.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Apportering av metallföremål och hopp över hinder samma som i klass 3 men här med en metallapport och ekipaget skall ställa upp 3 m från hindret.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Vittringsprov och apportering; här skall alla apporterna vara vidrörda av, utom förarens som endast föraren får hålla. Apporten fås före momentet varvid föraren skriver sitt startnr på och får hålla den i ca 5 sek. Därefter lämnas den till tävlingsledaren och föraren vänder sig om. Det är valfritt om hunden vänds från apporterna eller ej. Apporterna placeras ut och hunden ska hämta rätt apport.  Lyfter hunden fel föremål underkänns den i momentet.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Fjärrdirigering på samma sätt som i klass 3 med undantag av hunden får högst förflytta sig 1 gång sin egen längd.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Slutlig maximal poäng i elitklassenär 320 poäng. 1:a pris tilldelas ekipage som uppnått mellan 256 - 320 poäng, 2:a pris till ekipage som uppnått 224 - 255.5 poäng, 3:e pris till ekipage som uppnått 192 - 223.5 poäng och slutligen 0:e pris till de som fått 191,5 poäng eller lägre.

 

Att tänka på

Helhetsintryck är ett ”moment” som finns i klass 1-2 och bedömning görs av samarbetet mellan förare och hund, arbetsglädje och arbetsvilja, både under moment och mellan momenten.

Alla moment skall utföras på tävlingsledarens kommando. Man börjar ett moment vid kommendering av tävlingsledaren och när denne säger ”momentet slut”, slutar även bedömningen av detta moment.

Handtecken i stället för muntligt kommando får ges utan avdrag om man i förväg anmäler detta till domaren. I de fall i reglerna där det står både och, t ex vid momentet Fjärrdirigering i klass 2 där det står ”och/eller tecken” kan man om man vill använda handtecken och muntligt kommando utan avdrag.

Hinderhöjden är hundens mankhöjd avrundat till +-5 cm, föraren får beordra upp hindret till högst 1 m.

I eliten diskvalificeras hunden om den uträttar ”naturbehov” på planen. I övriga klasser underkänns ”helhetsintryck” och momentet ifråga.

Man får klappa och uppmuntra hundarna mellan momenten. Vid överdriven uppmuntran dras i klass 1 och 2 helhetsintrycket ner och i klass 3 kan man få en muntlig tillsägelse från domaren. Om man ändå fortsätter med överdriven uppmuntran så kan man stängas av från tävlandet den dagen. I elitklassen kan man få ett gult kort (varning) i förekommande fall. Vid ytterligare en varning blir man diskvalificerad.

I lydnad är det en otrolig precision som oftast avgör de allra högsta poängen.
Det är i denna gren man finner ”finliret” på lydnadsplanen.

LP och Svenskt Lydnads CHampionat (SLCH)
Man kan i varje klass ansöka om LP (diplom) hos SKK. Då skall man ha tre stycken förstapris i den klass man söker LP. För Lydnadschampionat krävs tre förstapriser i elit och lägst en 2:a vid kvalitetsbedömning efter 15 månader ålder på utställning. För BC och australian stock dog / working kelpie kan utställning utbytas mot lägst gk vallhundsprov, samt intyg om gk testikelstatus.

SM
För att ansöka om att få vara med på SM så måste man minst ha tre förstapriser i elitklass. Där räknas de tre bästa resultaten ifrån förra utgången av ansökan till SM. De 60 hundarna som har högsta medelpoäng av de tre tävlingarna tas ut, sedan tar man också ut s k reserver om det blir återbud bland de ordinarie.

Lycka till med Lydnaden!

Mer om lydnad

Du finner även länkar till andra hemsidor om lydnad under avsnittet:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balansbom A-hinder

Agility

Vad är agility?
Sporten kom till Sverige från England 1987. Hunden ska ta sig igenom en hinderbana på så kort tid och med så få hinderfel som möjligt. Föraren får agera fritt med kropp och röst. Banan har olika typer av hinder som hunden ska klara av såsom hopphinder, däck, olika typer av klätterhinder och tunnlar, långhopp och slalom. En bana kan bestå av 15-20 hinder. Man kan tävla både i lag och individuellt. Dessutom finns det tävlingsklasser med varierade svårighetsgrad. Till skillnad mot andra hundtävlingar så är agilityn öppen för alla hundar och det finns inte heller någon åldersgräns på förarna.
Vad krävs för att lyckas?
God lydnad och kontakt med hunden. Den ska lära sig namnen på de olika hindren. Du ska vara väldigt tydlig med röst och kroppsspråk och ge mycket beröm.
Cockern är positiv, lättlärd och har bra fart. Dessutom matglad (belöning). Men har också förmåga att stänga av öronen för att t ex ta ett annat hinder som verkar roligare.

 Ännu mer om agility .........

 Text: Dag Brück

Agility (=vighet, rörlighet)

Detta är en kort information för dig som är intresserad av agility och kanske vill börja träna agility med din hund. Jag skall försöka beskriva vad agility är och hur det är att gå en agilitykurs.

Vad är agility?

Agility är hinderhoppning med hund. Det är en fartfylld sport som både hundar och människor tycker är roligt. Dessutom är det roligt att titta på även om man inte har hund.

Ett agilitylopp går ut på att ta sig runt en hinderbana så snabbt och säkert som möjligt. Hunden skall hoppa, klättra eller krypa för att ta hindren, och föraren springer med och talar om vad hunden skall göra.

Banan består att femton till tjugo hinder som skall utföras i en viss ordning. Banans utforming skiljer sig mellan varje tävling, men man har alltid samma sorters hinder:

  • Hopphinder, höga och långa, samt hopp genom ett bildäck.
  • Klätterhinder, där hunden måste beröra kontaktfält på upp- och nedfart.
  • Tunnlar av olika sorter.
  • Slalom, där hunden skall gå i zick-zack mellan pinnarna.
  • Bord, där hunden skall ligga i fem sekunder.

Agility är spännande eftersom man måste klara av tre svårigheter samtidigt:

  • Hunden skall utföra hindren på rätt sätt, till exempel beröra kontaktfälten på ett klätterhinder.
  • Hindren skall utföras i rätt ordning, men banan är lagd för att "lura" ekipaget att gå fel väg.
  • Man tävlar på tid, så det skall gå undan också!

Hundarna delas in två storleksklasser, och i fyra svårighetsklasser beroende på hur många tävlingar man har vunnit. Dessutom tävlar man med lag om fem hundar där det sammanlagda resultatet räknas.

Poängberäkningen i agility liknar den i hästhoppning. Man skall ta sig runt banan med så få felpoäng som möjligt. Litet förenklat ger domaren poäng så här:

5 poäng

Hindret utförs på fel sätt, till exempel att hunden river ett hopphinder.

5 poäng

Hunden vägrar att utföra ett hinder.

1 poäng

För varje sekund man överskrider den av domaren fastställda idealtiden.

Om två ekipage får samma poängtal vinner den som har kortast tid.

Dessutom kan ett ekipage diskvalificeras om man tar fel väg, föraren hjälper hunden utföra hindret, hunden vägrar utföra hinder tre gånger, eller om man överskrider dubbla idealtiden.

Det viktigaste orsaken att man håller på med agility är att det är roligt. Agility kombinerar hundliv, tävling, lekfullhet, och nya mål att sträva efter. Gemenskapen i agilitygruppen är också viktig, och en av anledningarna att så många åker på tävlingar landet runt.

Agility är också värdefullt eftersom man bygger upp kontakten mellan hund och förare. Många ser agility som ett naturligt komplement till lydnads- och bruksträning.

Hur tränar man agility?

Den första agilityträningen består av två delar. Dels måste man lära hunden hur den skall utföra olika hinder på rätt sätt, dels måste du som förare lära dig att styra din hund runt en agilitybana.

Hinderträningen börjar med enkla hinder som att hoppa eller springa genom en tunnel. Steg för steg tränar man på svårare hinder (till exempel slalom och vippa) och enkla hinderkombinationer.

Träningen fortsätter med svårare kombinationer och slutligen med kompletta banor som har femton till tjugo hinder. Efter grundkursen skall man kunna ta sig runt en enkel tävlingsbana utan att skämmas.

Fortsatt träning går ut på att finslipa tekniken och att öka svårighetsgraden. Du måste lära känna din hund och anpassa träningen efter era behov. De flesta ekipage har problem med vissa moment som de tränar extra mycket på.

Motivationsträning är viktigt från första början. Agility bygger både på säkerhet och på fart, och hund och förare måste vara "peppade" för att göra ett bra lopp. Vi använder genomgående positiva träningsmetoder och målet är att alla skall ha roligt. Motivationsträningen och uppladdningen inför ett lopp är kanske det som skiljer mest mellan olika ekipage.

Lydnadsträning ingår också i agilityn, dels som uppvärmning så att hund och förare börjar arbeta tillsammans, dels som ett naturligt krav för att kunna styra sin hund runt banan. Många kombinerar agility med lydnadstävlande. En skillnad är dock att du i agility måste styra din hund medan ni springer runt en komplicerad bana!

Vad krävs för att börja?

Hinderträning sker med hunden okopplad, bland annat för att hunden inte skall kunna fastna i ett hinder och skada sig.

Grundförutsättning nummer ett är att man kan träna sin hund tillsammans med andra hundar utan att den springer bort eller stör de andra kursdeltagarna. Det är viktigt att göra agilityträningen rolig så att hunden inte tycker att något annat är mer spännande.

Agility är nytt för både hund och människa. Flera nya moment måste läras in, och dessutom måste man lära sig att styra sin hund i full fart.

Grundförutsättning nummer två är att man har kontakt med sin hund och är beredd att arbeta aktivt under kursen. De flesta som går en agilitykurs tycker att det är hårt (men roligt) arbete.

Det är en klar fördel att ha tränat lydnad med sin hund innan man börjar med agility. Lydnadsträningen gör att hund och förare lär sig att arbeta tillsammans mot ett mål. Dessutom är agilityn i sig en lydnadsövning, nämligen att få hunden att springa en hinderbana så säkert som möjligt.

Brukshundklubbens formella krav säger inte hela sanningen. Det finns ekipage med nästan ingen formell lydnadsträning som kan börja träna agility, och det finns de som har gått flera lydnadskurser men helt saknar förutsättningar. Är du tveksam bör du kontakta din klubb och be om råd och tips inför den riktiga agilitykursen.

Är min hund lämplig?

Nästan alla hundar kan träna agility, fast naturligtvis med olika förutsättningar att bli världsmästare. Hundens storlek eller ålder saknar nästan helt betydelse. Viktigare är att den är tillgänglig och vill lära sig nya saker.

Stress kan vara ett problem med en del hundar, och träningen måste anpassas efter hundens läggning. Det är normalt att hunden är glad och upphetsad när den springer ett agilitylopp, men den måste naturligtvis fortfarande lyssna på sin förare och kunna lyda kommandon. Ett agilitylopp är mindre stressande än att till exempel jaga kaniner.

De flesta människor kan träna agility och tycker att det är roligt. Det främsta kravet är att man vill arbeta med sin hund och gemensamt lära sig mer och bli bättre

Fler länkar finns på: http://www.dynasim.se/dag/dogs/writings/agility.html

 

Jakt

Varför jaktprov? Avsikten med att arrangera jaktprov är att bedöma och värdera hundarnas rastypiska jaktegenskaper. Det ger en bra grund i det fortsatta avelsarbetet. För spaniel (och retriever) är det bland annat viljan till samarbete, viltintresse, apporteringsförmåga och arbetslusten som prövas men också förmågan att kunna vara passiv - att lugnt vänta på sin tur. 

JAKTPROV

   §1 Ändamål: Jaktprovets ändamål är att under jägarmässiga former bedöma deltagande hundars jaktegenskaper till ledning för avelsarbetet.

Cockern är ju en stötande och apporterande fågelhund, trots att det inte är så vanligt nu för tiden att man använder den till detta... Men på den här sidan tänkte jag berätta lite om hur ett Jaktprov går till. Det hålls alltid på hösten, då fasaner, rapphöns och likn. är lovliga. Först måste man ha antingen ett Godkänt Enkelt Vatten Prov (EVP) eller Spår och Vatten Prov (SVP), det kan även göras på våren eftersom man använder kall sjöfågel på detta prov. Ett EVP/SVP är en merit för att få starta på Fältprovet, vilket är ungefär som "på riktigt"... Fältprovet är indelat i 4:a olika klasser beroende på hundens erfarenhet. Unghundsklass (Ukl) - för hundar upp till 2 års ålder, Nybörjarklass (Nkl) - samma svårighetsgrad som i Unghundsklassen men för hundar över 2 års ålder, Öppenklass (Ökl) - högre svårighetsgrad och till slut Elitklass (Ekl) - med den högsta svårighetsgraden. För att få starta i Ekl krävs ett 1:a pris i Ökl.

Morkulla

 

Fasan

   Enkelt Vatten Prov (f d Ukl och Nkl) innebär att föraren står 5 meter uppe på land med sin hund vid sidan. Skott avlossas och en kall sjöfågel kastas ca. 15 meter ut i vattnet. Föraren ger kommandot 'apport' och hunden ska villigt gå ut i vattnet, simma med god fart och apportera fågeln till föraren med bra 'apportgrepp'. Domaren bedömer arbetet i hundens protokoll, där även rutan 'Godkänd' ikryssas.

   Spår och Vatten Prov (f d Ökl och Ekl) är samma vattenmoment som på Enkelt men har en sträcka på ca. 40 meter med någon ytvegetation såsom vass, näckrosor, stenar. Spårprovet innebär att en icke levande kanin/hare har släpats på marken i skogen ca. 150 meter innan. Föraren ska stå kvar på startplatsen och skicka sin hund att 'spåra', hunden spårar självständigt och ska sedan apportera tillbaka haren i ett bra 'apportgrepp' d v s hålla den över ryggen och absolut inte tugga på den, och lämna den till föraren. Domaren bedömer arbetet i hundens protokoll, där även rutan 'Godkänd' ikryssas. Man måste klara båda momenten i SVP för att bli godkänd.

   Har man ett Godkänt EVP eller SVP har man rätt att anmäla till ett Fältprov. Och nu är det "på riktigt"! Fältprovet hålls i blandad terräng, såsom skogsdungar, åkrar, längs vattendrag och dyl. Föraren går tillsammans med domaren och två skyttar bakom hunden som söker över markerna efter vilt = fågel/hare. I Ukl och Nkl går man i ca. 20 min, i Ökl ca. 30 min och i Ekl ca. 45 min. Då hunden finner en fågel ska den stöta fågeln så den lyfter, s k 'uppflog', stanna på platsen eller allra helst sitta. Skott avlossas från skyttarna och träffas fågeln ska hunden på kommandot 'apport' från föraren hämta fågeln och lämna denna till sin förare, i ett bra 'apportgrepp'. Under hela fältarbetet noterar domaren hur bra hunden söker, stöter och framförallt 'stadgan' på hunden vid fågelns 'uppflog' - hunden får absolut inte följa efter fågeln. Och att hunden sedan apporterar in den bra. Lydnad och kontakt mellan förare och hund är a och o. Hunden måste träffa på fågel/hare och stöta upp denna för att pris ska kunna ges. Man kan sedan pröva en s k 'kastapport' - då man använder en tidigare skjuten fågel, detta för att bedöma stadgan och apporteringsförmågan. (I Ekl måste fågel fällas direkt för att man ska få ett 1:a pris). Domaren skriver en sammanfattning av alla momenten i ett protokoll och ger ekipaget antingen ett 1:a pris - ekipaget har gjort ett utmärkt arbete (kan även hedras med ett Hederspris, HP) eller en 2:a om man kanske inte riktigt gjorde allt så perfekt men ändå gjorde ett ganska bra arbete och en 3:a om man gjorde ett bra arbete. Men... klarar inte hunden dessa momenten, eller vid brist på vilt, kan den tyvärr inte gå till pris - alltså en 0:a... en 'gloria' :0(

 


Working Test


SSRK/Hs/CS 2002-07-07

Riktlinjer för Working Test     (Se bildbeskrivning längst ned)

Målsättning
Ett working test är en inofficiell tävling vars syfte är att bedöma de jaktliga anlagen hos de olika spanielraserna, utan att vilt fälls. Spanieln är småviltjägarens hjälp före och efter skottet. Ändamålet med ett working test är att utse de bästa jakthundarna.

Rätt att deltaga
Om antalet deltagare måste begränsas ska detta ske genom lottning. Tik som löper får ej beträda provmarkerna. I övrigt hänvisas till SSRK's jaktprovsbestämmelser § 3-4.

Klassindelning
Nybörjarklass (nkl) För de som tävlingsdagen uppnått 9 månaders ålder men ej startat på jaktprov.
Öppen klass (ökl) För alla.
Startordningen skall bestämmas genom lottdragning i varje klass.

Uppläggning
Uppläggning av ett test skall ske av en person med jaktlig erfarenhet av jakt med spaniel. Varje hund eller lag ska i mesta möjliga mån ha exakt samma förutsättningar, inslag av tur bör minimeras. De som organiserar testet skall försöka återskapa händelser som förekommer vid en riktig jakt. De skall också försäkra sig om att testet är utformat så att det befrämjar bra jakthundar, hunden får inte hindras att markera eller att visa naturliga jaktanlag. Det är väldigt viktigt att kastare och skytt placeras med detta i åtanke. De som organiserar testet måste försäkra sig om att de tävlande är medvetna om startordningen, oavsett om testet hålls på kallt vilt, dummys eller om det används levande vilt. Domare har det slutliga ansvaret för att upplägget är acceptabelt. Kallt vilt, dummys och levande vilt skall godkännas av domare för att få användas i testet. När man använder kast och skott i samband med markering skall kastet alltid föregås av ett skott, skytten skall inte vara längre än 35 meter från nedslagsplatsen. Dirigering skall alltid föregås av skott. Vid apportering bör man se till att hunden inte passerar för nära en annan apport. Om levande duvor släpps skall det göras som ett eget moment och inte i samband med en apportering. Provledare och domare ska sörja för hundarnas säkerhet. Hundföraren är ansvarig för att hunden hålls under kontroll och på ett bra sätt i bilen och under hela testet.

Bedömning
Provet tjänar till att bedöma nedan angivna egenskaper. Hänsyn skall tas till respektive ras fysiska förutsättningar och varierande arbetssätt. Domare skall försäkra sig om att rätt hund med rätt nummer kommit till bedömning. Domare ska ha erfarenhet av spanielarbete under praktisk jakt. Domare ska ge hundarna bästa möjliga förutsättningar att utföra ett gott arbete. Domare ska titta efter hundar som behöver minst hjälp av föraren och som tilltalar dem mest i jaktligt hänseende. Hundarna tävlar enskilt eller i par. En spaniels främsta uppgift år att finna vilt och att stöta upp det inom håll för föraren. Hunden skall under hela testet arbeta inom håll och täcka marken väl. Vindriktningen har en avgörande inverkan på hur hunden täcker marken. l medvind tillåts hunden gå ut för att täcka marken systematiskt mot föraren. l motvind skall hunden arbeta av marken systematiskt från vänster till höger och tvärt om, den ska arbeta med ett sådant "tryck" att viltet hålls kvar i marken utan att för den skull vara utom håll. Domaren kan under testet bedöma förarens förmåga att föra hunden, dess fart, stil, kraft, mod och marktäckning. En spaniel skall vara stadig i uppflog, skott, när vilt faller eller dummy kastas, hunden skall på kommando apportera på land och i vatten. Ett skott måste alltid följas av ett kast.

Jaktlust
Hunden skall under hela prövningstiden uthålligt visa god jaktlust och arbetsvillighet samt visa vilja att finna vilt. När hunden finner dummy/vilt skall den utan särskild uppmaning apportera det.

Sök och mönster
Hunden skall i ett till terräng, vind och vittringsförhållanden väl anpassat mönster genomsöka terrängen framför och på ömse sidor om föraren, visa rörlighet och villighet att genomsöka också svår terräng. I medvind vill oftast hunden gå långt ut för att arbeta mot föraren, domaren måste i dessa fall se till att skytten stannar/anpassar farten efter hur hunden arbetar så att den kan utföra ett bra arbete.

Vidd
Hunden skall anpassa sitt sök till terrängen, men skall alltid arbeta inom hagelbössans räckvidd från föraren räknat.

Fart och stil
Hunden skall arbeta i galopp större delen av provet, i ett för respektive ras raskt och stilfullt sök.

Följsamhet och villighet att låta sig dirigeras
Hunden skall vara samarbetsvillig samt uppmärksam på föraren och arbeta inom anvisat område.

Utnyttjande av näsa och förmåga att finna vilt
Hunden skall visa god näsa, det vill säga den skall med hänsyn till rådande vind och vittringsförhållanden med luktsinnets hjälp effektivt kunna lokalisera viltet. Dåligt utnyttjande av näsan är ett allvarligt fel, men stor försiktighet bör iakttagas vid bedömningen då vittringsförhållandena kan vara svåra att avgöra.

Stadga
Hunden skall i flog/kast, uppsprång, skott och inför fallande vilt förhålla sig lugn. Spontan stadga utan påverkan från föraren skall premieras. l nybörjarklass mildras kravet på stadga. I elitklass ställs stora krav på hundens stadga.

Skottreaktion
Stark skotträdsla är ett diskvalificerande fel.

Markeringsförmåga
Avser prövning av hundens förmåga att utan dirigering eller omfattande sök kunna lokalisera fallande vilt.

Apporteringslust
Hunden skall spontant och utan tvekan, dröjsmål eller övertalning från föraren, apportera och inleverera lokaliserat dummy/vilt.

Apportgrepp och avlämning
Dummy/vilt skall apporteras på ett sådant sätt att det ej glider ur greppet, att hundens rörelser ej onödigtvis hindras och så att dummy/viltet ej skadas av hundens tänder. Härvid må hänsyn tagas till respektive ras fysiska förutsättningar att apportera större vilt.

Hundens allmänna uppträdande
Övriga iakttagelser av vikt för bedömningen av hundens jaktegenskaper som ej kommenterats under andra rubriker.

Vattenarbete
Hunden skall villigt gå i vatten, simma effektivt, och visa god förmåga och frimodighet att ta sig fram i vattenvegetation samt apportera dummy/fågeln till förarens hand.

Bedömning
Vid working test tillämpas prestationsbedömning. Jaktmomentet (naturlig jaktförmåga - bra nyttjande av näsa - kraft - arbeta med stil - samarbetsvilja -apporteringshastighet -avlämning - tyst förd).

Apport 1 (dirigering eller markering)
Apport 2 (dirigering eller markering)
Apport 3 (dirigering eller markering)
Apport 4 (dirigering eller markering)

Minst hälften av poängen skall delas ut i jaktmomentet och den övriga hälften delas upp på apporteringen. (Ex. 50 poäng på jakten och 10 poäng Iapport). Särskilt framstående hund som vinner testet kan av domare tilldelas hederspris, Hp. Vid sluttävlan s. k "run off' (flera hundar på samma poäng) vidtar konkurrensbedömning och hundarna placeras, etta, två, trea o.s.v.

Diskvalificerande fel:
Hund som visar otillräcklig jaktlust.
Hund som för klassen visat alltför ineffektivt sök och uppenbart kvarlämnat vilt inom avsökt område.
Hund som upprepade gånger arbetar utom skotthåll.
Hund som är helt ur hand.
Hund som, för klassen, visar otillräcklig stadga.
Hund som visar stark skotträdsla.
Hund som uppenbart vägrar att apportera lokaliserad dummy/vilt.
Hund som byter apport.
Hund som visar total ovilja att gå i vatten.
Hund som ger skall eller ger ifrån sig andra störande ljud.
Hund som genom sitt grepp uppenbart skadar dummy/vilt.
Hund som uppvisar aggressivt beteende.

Ett diskvalificerande fel medför att ekipaget utesluts. Domarnas beslut är slutgiltigt. Deltagare får inte öppet ifrågasätta domslut eller kritisera markvärd, terräng eller funktionärer. Domare äger rätt att utesluta de hundar vars förare inte lyder domarens anvisningar eller vars förare medvetet stör en medtävlare eller dennes hund. Hund får inte bära halsband under tävlingen. Det är förbjudet att aga hund.

 

Hundens sök bedöms och kan ge max 50 poäng. Under söket skall hunden apportera fyra apporter som vardera kan ge max 10 poäng.

Apport 1 är en dirigering bakåt efter skott

Apport 2 är en markering över staketet

Apport 3 är en dirigering över staketet efter skott

Apport 4 är en lite längre markering

 


Apportering

 

Spår

 

 

Sök

 

Rapport

Ebbas och Willes dotter Axelina är en riktig allroundcocker! Med sin matte Elin tränar hon, agility, freestyle, lydnad, rallylydnad, viltspår mm.

Följ dem på bloggen här!

Läsvärda böcker!

 

Nästa sida