Allroundcockern

Flertal cockrar från oss gör verkligen skäl för just "allroundcocker"! Några exempel är Cliff och Faxe, som även är vårdhundar och Rosa och Vera samt Vilda!

Om Nose Work
I Nose Work får hunden använda ett av sina främsta sinnen, sitt luktsinne. Sporten går ut på att hund och förare söker efter specifika dofter i olika miljöer. Genom att doften placeras på olika höjder och i miljöer med varierande svårighetsgrad, får hunden både mental och fysisk stimulans. Sporten kräver varken avancerad eller kostsam utrustning. Istället är det en aktivitet som alla hundar och hundägare kan ägna sig åt. Det enda som behövs är ett intresse för nosarbete.
Värdegrund
Nose Work utgår från värderingar om mångfald, säkerhet och hundens psykiska och fysiska hälsa. Sporten är uttryckligen till för alla hundar, oavsett ras och storlek. Även reaktiva hundar tillåts tävla. Stor vikt läggs på säkerhet och att ingen hund (eller förare) ska komma till skada av annan människa, hund eller sökmiljö. Förutom att sporten i sig själv kan ses som ett sätt att ge hunden mental och fysisk stimulans, utgår sporten från att all inlärning sker genom att förstärka önskvärda beteenden hos hunden. Det övergripande målet är att det ska vara säkert och kul för samtliga inblandade.
Tävla i Nose Work
Det finns tre olika tävlingsklasser i Nose Work, NW1, NW2 och NW3. Det tillkommer en ny doft i varje klass. Det finns fyra olika moment i varje klass. Samtliga moment genomförs på tid:

Inför varje ny doft som hunden ska söka efter genomförs ett så kallat doftprov. Under ett doftprov placeras den aktuella doften i en av tolv kartonger. Om ekipaget identifierar den kartong i vilken doften är gömd, tillåts ekipaget tävla. Doftprovet genomförs av etiska skäl för att säkerställa att hunden känner igen den doft den ska söka efter och att föraren kan läsa sin hund.
I NW1 söker hunden efter en doft och en doftgömma i samtliga moment. I NW2 söker hunden efter två dofter och antalet doftgömmor variera mellan en och två. I NW3 kan upp till tre dofter, kombinationer av dessa samt tomma sök förkomma. Ett tomt sök innebär att ingen doft finns utplacerad. Vid ett tomt sök ska föraren meddela domare att det inte finns någon lukt utplacerad inom den utsatta tidsgränsen.

Tre olika doftämnen
I princip kan man lära sin hund att leta efter vilka dofter som helst. Tävlingsmässigt har Svenska Nose Work Klubben valt att använda sig av hydrolaterna Eukalyptus, Lagerblad och Lavendel. En hydrolat består av de vattenlösliga ämnena från en växt. De hydrolater som används i Nose Work har inga kända biverkningar.
En sport inspirerad av specialsök
Nose Work är inspirerad av de utmaningar som professionalla sökshundsekipage möter i sitt dagliga arbete inom till exempel tullen och polisen. Nose Work grundades i USA av tre professionella specialsökstränare. Deras målsättning var att ge sällskapshundar och deras ägare ett roligt och lättillgängligt sätt att aktivera sig tillsammans genom sökarbete. Nose Work använder sig av verklighetstrogna sökmiljöer och kan genomföras i princip var som helst. I USA har sporten snabbt blivit populär och officiella tävlingar anordnas regelbundet av organisationen National Association of Canine Scent Work (NACSAW). NASCW har utformad ett regelverk där samtliga moment och principer för poängsättning framgår. Översättning och anpassning av dessa regler till svenska förhållanden pågår. Mer information finns på NACSW hemsida (www.nacsw.net). Där finns även instruktiva filmer som visar hur de olika momenten går till.
Nose Work i Sverige
Idag finns det ett antal aktörer i Sverige som erbjuder kurser i Nose Work. Intresset för sporten ökar och inbegriper både hundägare som vill utöva sporten som en rolig aktivitet likväl hundägare som vill tävla tillsammans med sin hund. Svenska Nose Work Klubben (SNWK) har bildats för att främja en tillgänglig och sammanhållen sport, där officiella tävlingar kan hållas på sikt. Syftet med att klubben är även att sprida kunskap om hundens luktsinne och hur nosarbete kan användas för ökad mental och fysisk hälsa hos alla våra hundar.

Rallylydnad
Rallylydnad är en av Svenska Brukshundklubbens tävlingsgrenar. Genom glädje, kommunikation och samarbete ska hund och förare ta sig igenom en rallylydnadsbana.
Om rallylydnad
Genom glädje, kommunikation och samarbete ska hund och förare ta sig igenom en rallylydnadsbana. Rally i namnet betyder inte att det ska gå fort utan att hunden "kör" en bana enligt "kartläsarens", förarens, anvisningar. Anvisningarna finns på skyltar med ca 3-5 meters avstånd som både visar vägen och vad som ska genomföras.
De 12-20 momenten är ofta delar ur traditionell lydnad. I högre klasser förekommer även andra moment som till exempel att snurra vid sidan. Banorna ser olika ut varje gång.
I nybörjarklassen är hunden kopplad hela tiden, vilket gör detta till en bra gren att börja tävla i. I högre tävlingsklasser ska hunden vara okopplad genom hela banan samtidigt som det blir sammansatta moment. I stort sett ska alla moment kunna genomföras på båda sidorna om föraren.
Upplevelse av rallylydnad
Många hundägare som kör rallylydnad upplever glädje. Hundarna gillar samarbetet med sin förare och den belöning det ger. Förarna brukar känna att de får ökad kontakt med sin hund genom rallylydnad.
Träna rallylydnad
För att starta med rallylydnad ska hunden ha lite grundkunskaper, som att på kommando sätta sig, lägga sig och ställa sig. Den ska även ha god kontakt med sin förare.
Samarbete och visad glädje är två goda resultat av rallylydnad. Ekipaget utvecklas tillsammans, hund och förare lär sig mycket om varandra. Många moment är också användbara i vardagen. I rallylydnad belastas kroppen ganska jämnt tack vare att man växlar sida regelbundet.
Så här tränar du rallylydnad
Föraren behöver lära sig de olika skyltarna för att kunna träna momenten med sin hund. Man fortsätter sedan med korta enkla banor och försvårar undan för undan. Och all träning ska upplevas som rolig för både hund och förare. Belöningarna ska dugga tätt.
Vilka hundar kan träna
Alla hundar och raser kan träna! Rallylydnad fungerar bra såväl för riktigt stora hundar som för riktigt små. Även äldre hundar passar att tränas, många hundar som är "pensionerade" i andra grenar övergår till rallylydnad när de kommit upp i åren.
Tävla i rallylydnad
Alla raser och blandraser får tävla, även löptikar. Dock inte hundar som är sjuka eller skadade.
Föraren ska vara medlem i klubb inom Svenska Kennelklubbens organisation för att få delta i tävlingar. Medlemskap inom SKK, sewww.skk.se.
Tävlingar & mästerskap
Officiella tävlingar i rallylydnad arrangeras av SBK-klubbar och SKKs övriga specialklubbar. Svenska mästerskap kommer att arrangeras genom SBK årligen.
Titlar att vinna
I rallylydnad kan man ta diplom i varje klass. Diplomen får man när man har uppnått minst tre kvalificerande resultat i en klass på officiella tävlingar. Ansökan om dessa diplom sker direkt till Svenska Kennelklubben (www.skk.se). På deras hemsida finner man en blankett för ansökan.
Klasser att tävla
Nybörjarklass, Fortsättningsklass, Avancerad klass och Mästarklass.
Kombinera rallylydnad med annat
Rallylydnadsträning förbättrar samarbetet och glädjen och passar tillsammans med många andra grenar. Många moment i rallylydnad har man glädje av även i lydnadsklasserna. Hundar som tränats i freestyle eller agility har ofta god hjälp av att de är vana att samarbeta på båda sidorna om föraren.

Vad är viltspår?
Det är ett bra sätt att hålla sin hund aktiverad och den får använda sitt naturliga beteende genom att jobba med näsan. Man tävlar i anlagsklass och öppen klass.
Ett spår är 600 meter långt och på den sträckan droppar man blod och i spåret ska man också släpa en skank från hjortvilt. Spåret ska läggas i skogsterräng och ha ett antal vinklar. Tävlingsspår ska ha en liggtid på 4-24 timmar beroende på klass.

Hur kan man träna?
Första spåret bör vara kort, ungefär 50 meter för att motivera hunden. Häng upp en snitsel så du vet var starten är. Stämpla eller droppa ut blod ganska tätt (3-4/m) och dra samtidigt en skank i ett snöre som du sen lägger i slutänden av spåret. Vänta ungefär en timme innan du släpper på. Använd helst en spårsele som blir en bra signal till hunden vid nästa spårtillfälle.

Lydnad

När man tävlar lydnad börjar man i lydnadsklass 1 med grundläggande moment som att gå fot, hopp, inkallning, platsliggning och tandvisning. Därefter ökas graden av svårighet och även momenten blir mer avancerade efter hand. När man lyckas få poäng som ger ett förstapris blir man uppflyttad till nästa klass som därefter blir 2, 3 och elit. När du erhållit tre förstapris i en klass får du titulera din hund LP före hundens namn i registreringsbeviset. Tre förstapris i elitklass krävs för att bli svensk lydnadschampion.

Varför tävla lydnad?
För att aktivera din hund och förbättra kontakten. Din hund får lära sig lösa problem. Stärker samarbetet. Dessutom får man träffa andra hundintresserade.

Historia

Tävlingslydnaden har sina rötter i England och USA, där man har tävlat sedan mycket länge. Norge var det första landet i Skandinavien att införa lydnadsprov, och det skedde i början av 1960-talet. Sverige kom med sitt lydnadsprov två år senare, då lydnadsprov anordnades i samband med SKK:s utställningar.

Det tävlades endast i en lydnadsklass, i svårighetsgrad jämförbar med nuvarande Klass 1 men med en del andra moment. Fram till 70-talet hade tävlingslydnaden ganska låg status, men efter att Ivan Svedrup reviderat Klass 1 och lagt till Klass 2 höjdes statusen. Svenska Brukshundsklubben arrangerat lydnadstävlingar sedan 1975. Efter ett visst motstånd från bl a papillon- och pudelekipage infördes även Lydnadsklass 3. Man började även anordna landskamper och nordiska mästerskap.

På 80-talet utvecklade Bo Jonsson tillsammans med en schweizare och en holländare nuvarande Elitklass i FCI:s regi. Klassen är i stort sett lika i hela världen.

Sveriges första lydnadschampion var en papillontik vid namn Maid Maryan, något som inte alla kanske inte känner till.

Tävlingslydnanden är idag mycket populär i Sverige, och man räknar med ca 25.000 starter årligen. Endast agility har fler starter!

Varför träna lydnad?

Varför vill man träna lydnad med sin hund? En anledning är att lydnadsträning kan ge hunden mer frihet, ju lydigare hund ju mer frihet vågar man ge hunden. Träningen kan även inge större självförtroende och lugn åt hunden, samt bättre kontakt med matte och husse. Den ger även hunden möjlighet att få känna stolthet när den lärt sig saker, och kan visa upp det för husse och matte.

Även matte och husse vinner på lydnadsträning. Fördelar som lugnare och mer avkopplande promenader med hunden, mindre risker för konflikter med andra hundar och människor samt att man får tillfälle att ha roligt tillsammans med sin hund, talar för träning i lydnad. Tränar man tävlingslydnad får man dessutom spänning och gör bra reklam för rasen. En papillon har stora möjligheter att besegra andra raser.

Förutsättningar

I lydnad tävlar man i första hand mot sig själv. All lydnadsträning bygger på förarens förmåga att förklara momenten för hunden, och att motivera den att utföra dem. När hunden inte lyder beror det ofta på att den inte har förstått, vilket innebär att föraren måste hitta andra sätt att förklara vad han eller hon menar. Om hunden väljer att göra något annat roligare, gäller det för föraren att övertyga den om att hans eller hennes förslag ändå är bäst.

Det finns många olika idéer om hur man skall träna lydnad, det gäller att hitta ett sätt som passar såväl föraren som dess hund.

Bestämmelser

Nedan följer ett sammandrag över bestämmelserna avseende lydnad. De kompletta bestämmelserna finner du på Svenska Kennelklubbens hemsida. För att kunna ladda ner SKKs lydnadsprovsbestämmelser krävs att du har gratisprogrammet Adobe Acrobat Reader installerat på din dator.

Läs mer om lydnadsprov här!

Inom lydnad tävlar man i fyra klasser; Klass 1, Klass 2, Klass 3 och Elitklass. I varje klass ingår ett antal moment där hundens utförande poängbedöms. Maximalt utdelas 10 poäng i ett moment, medan 0 poäng ges vid underkänt. Momenten anses ha olika svårighetsgrad, och hundens poäng vägs genom multiplikation med en koefficient, som varierar med momentens svårighetsgrad. När hundens sammanlagda poängsumma visar ett genomsnitt på 8 poäng erhåller hunden ett 1:a pris, vilket innebär att den får tävla i nästa klass. Man behöver inte flytta upp till nästa klass om man inte vill, men när man väl gjort det kan man inte gå tillbaka till den lägre klassen.

Certifikaten utdelas endast i elitklassen. Man kan även erövra ett lydnadsdiplom genom att ta tre stycken 1:a pris i en klass. Detta diplom berättigar till titeln LP framför hundens namn.

Klass 1
I lydnadsklass 1 ingår platsliggande, tandvisning/tillgänglighet, linförighet, nedläggande under gång, inkallning, ställande under gång, apportering, hopp över hinder och helhetsintryck.

Första momentet, platsliggande, innebär att hunden tillsammans med tre till åtta andra hundar skall ligga still i två minuter medan förarna står 20 meter framför hundarna (vilket ofta är mycket nervpåfrestande).
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Momentet tandvisning/tillgänglighet innebär att hunden utan protester skall låta domaren titta på tänderna. Domaren avgör om hunden, som ska vara kopplad, ska stå på ett bord.
(Koefficient 1 / Max 10 poäng)

Linförighet betyder att hunden skall gå i koppel bredvid föraren i olika riktningar och sitta bredvid föraren när denne stannar.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Momentet läggande innebär att hunden skall gå bredvid föraren och på kommando lägga sig ned och ligga kvar medan föraren fortsätter ca 10 meter.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

När det gäller inkallning lämnar föraren hunden, som sitter kvar tills dess föraren kommit ca 15 meter bort, vänt sig om och uppmanats att kalla in hunden. Då skall den komma som ett "skott" och sätta sig bredvid föraren.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

I ställande går hunden vid förarens sida och blir stående på kommando medan föraren fortsätter att gå ca 10 meter. Vid uppmaning återgår föraren till hunden och hunden ska stå kvar tills föraren återgått.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

I apporteringen ska hunden sitta bredvid föraren och när tävlingsledaren säger till ska hunden kommenderas att ta en apportbock av trä i munnen och hålla kvar den i ca 5 sekunder. På anmodan av tävlingsledaren ska föraren sedan beordra hunden att lämna den till föraren.
(Koefficient 1 / Max 10 poäng)

Hopp över hinder, innebär att föraren lämnar hunden på valfritt avstånd framför hindret.Sen ställer förare upp sig på andra sidan av hindret i riktning mot hindret. Hindret ska vara sammma höjd som hundens mankhöjd. Vid inkallning ska hunden hoppa hindret och sedan sätta sig bredvid föraren.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Slutligen bedöms i momentet helhetsintryck, förarens och hundens samarbete och uppträdande dåde i och mellan momenten.
(Koefficient 1 / Max 10 poäng)

Detta ger en slutlig maximal poäng på 200 poäng. 1:a pris tilldelas ekipage som uppnått mellan 160 - 200 poäng, 2:a pris till ekipage som uppnått 140 - 159.5 poäng, 3:e pris till ekipage som uppnått 100 - 139.5 poäng och slutligen 0:e pris till de som fått 99.5 poäng eller lägre.

Klass 2
I lydnadsklass 2 ingår platsliggande, fritt följ, läggande, inkallning med ställande, sändande med ställande, apportering, fritt hopp över hinder, fjärrdirigering och helhetsintryck.

Platsliggandet sker i 3 min utom synhåll för förarna.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Fritt följ är som linförighet i klass I men naturligtvis utan koppel.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Momentet läggande är likadant som i klass 1.
(Koefficient 1 / Max 10 poäng)

Vid momentet Inkallning med ställande lämnar föraren hunden sittande och förflyttar sig c:a 25-35 meter (till anvisad plats) och ställer hunden vid en markering vid sidan av sträckan, ungefär på halva sträckan. Hunden skall stanna inom 5 ggr av sin längd.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Sändande med ställande innebär att ekipaget ställer upp cig 10 meter från en ruta som är 3x3 meter. Hunden skickas iväg till rutan och ska stanna i den stående och förbli stående i ca 3 sekunder varefter föraren hämtar hunden.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Vid apportering skall en träapport kastas minst 10 m. På kommando hämtar hunden apporten och sätter sig framför eller bredid föraren som kommenderar hunden att avlämna apportbocken.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Fritt hopp över hinder Hunden skall hoppa över hindret, sätta sig på kommando och bli sittande tills tävlingsledaren beordrar föraren kommendera återhopp.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Fjärrdirigering, hunden lämnas liggande vid en markering som skall vara bakom hunden, föraren förflyttar sig c:a 5 m. Tävlingsledare står c:a 5 meter bakom hunden och anvisar föraren vilken position som skall göras, 4 ggr anger tävlingsledare ny position (sitt resp ligg x 2) var 5:e sek. Hunden får högst förflytta sig 2 ggr sin längd.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Helhetsintryck bedöms likadant som i klass 1.
(Koefficient 1 / Max 10 poäng)

Poängen i klass 2 kan, som i klass 1, bli max 200. Indelning för prisvalörer är likadan som i klass 1.

Klass 3
I klass 3 ingår följande moment: Sittande i grupp, platsläggande, fritt följ, sättande, inkallande med ställande och läggande, sändande med platsläggande och inkallning, apportering och hopp över hinder, apportering av metallföremål, vittringsprov och apportering samt fjärrdiringering.

Sittande i grupp innebär att föraren lämnar hunden sittande och avlägsnar sig 20 m. Hunden ska sitta i 1 minut och hunden ser föraren hela tiden.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Platsläggande är här 4 min och utom synhåll för förarna.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

I Fritt följ tillkommer nu att man gör förflyttningar från halt 2 eller 3 steg i olika riktningar, man gör vändningar på stället, samt har tempoväxlingar.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Sättande utförs som momentet läggande i klass 1 och 2 men nu ska man istället sätta hunden.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Inkallning med ställande och läggande är lika som i klass 2 men med tillägg av läggande och att man går 30-35 meter, samt att man lämnar hunden i liggande ställning. Markeringar finns på en tredjedel resp två tredjedelar av sträckan. Hunden skall stanna inom 5 ggr sin längd.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Sändande med platsläggande och inkallning; hunden skall sändas mot en markerad ruta som är 3x3 m stor från 25 meters håll och läggas i rutan. Föraren skall på order förflytta sig mot rutan och c:a 2 m från denne, vinkla antingen åt vänster eller höger, helt enligt tävlingsledarens kommendering, efter c:a 10 m vinklar föraren upp mot utgångspunkten. 10 m efter sista vinklingen inkallas hunden och man går fritt följ till tävlingsledaren kommenderar halt.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Vid apportering och hopp över hinder kastar föraren en träapport över hindret som hunden efter kommando får hämta och skall hoppa tillbaka utan kommando och avlämna densamma till föraren efter att denne har kommenderat hunden ”Loss”.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Apportering av metallföremål är som apportering i klass 2 men med en metallapport.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Vittringsprov och apportering; Före momentetfritt följ delas vittringsapporten ut till föraren som skriver sitt startnr på densamma.Apporten stoppas undan tills själva momentet vittringsprov börjar, hunden får inte nosa eller vidröra föremålet innan den kommenderas till att apportera. Tävlingsledare lägger sedan med tång eller dylikt ut förarens apport + fem stycken lika som är orörda, c:a 10 m från ekipaget då föraren fått order om att göra helt om. Tävlingsledaren beordrar föraren helt om och vittringsapportering skall ske. Apporterna kan utläggas antingen i en ring på 1 m eller på en linje av 2 m. Hunden får högst leta i 1 min.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Vid fjärrdirigeringen går föraren ca 10 meter från hunden. 6 gånger ska hunden skifta ställning mellan sitt, ligg och stå. Ordningsföljden bestäms av tävlingsledaren som står 5 meter bakom hunden. Hunden får högst förflytta sig fram 2 ggr sin längd för betyg, och minst göra 4 av positionerna. Tävlingsledaren skall ändra på positionerna var 3:dje sek.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Slutlig maximal poäng är 320 poäng. 1:a pris tilldelas ekipage som uppnått mellan 255 - 320 poäng, 2:a pris till ekipage som uppnått 224 - 254.5 poäng, 3:e pris till ekipage som uppnått 192 - 223.5 poäng och slutligen 0:e pris till de som fått 191,5 poäng eller lägre.

Elitklass
Sittande i grupp i 2 min, platsliggande i grupp i 4 min med störning, fritt följ, stå-sitt och ligg under marsch , inkallande med ställande och läggande, sändande med dirigering-platsläggande och inkalllning, apportering med dirigering, apportering av metallföremål och hopp över hinder, vittringsprov och apportering och slutligen fjärrdirigering är dom moment som ingår i elitklassen.

Sittande i grupp i 2 min och utom synhåll för föraren. När 2 min gått går förarna fram och ställer upp på linje. På anmodan från tävlingsledarna går sedan förarna till sina hundar. Avståndet mellan hundarna ska vara 3 meter.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Platsläggande i 4 min med störning. Hundarna ligger med 3 meters mellanrum och beordras att ligga en efter en från vänster till höger och förarna avläsnar sig utom synhåll för hundarna. Under dom fyra minutrarna utsätts hundarna för störning genom att en person går slalom mellan hundarna. Efter 4 minuter beordras förarna fram och ställa upp på linje.Därefter skall förarna passera sina hundar och ställa upp c:a 3 m bakom, vartefter förarna beordras fram till hunden. En och en från höger till vänster kommenderas till utgångsställning.
(Koefficient 2 / Max 20 poäng)

Fria följet skall innehålla vändningar til höger och vänster, helomvändningar och halter i olika tempon. Föraren skall under hela momentet röra på armarna på ett naturligt sätt.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Stå, sitt och ligg under marsch; Momentet utförs i vänstervarv i en fyrkant på 8 x 8 m. Tävlingsledaren kommenderar föraren vid mitten av varje sida som då beordrar sin hund i position stå, fortsätter sedan utan hund och går runt hela rutan och hämtar upp hunden för att sedan sätta den på nästa sida o s v. Efter sista avhämtandet går man till nästa sida där tävlingsledaren kommenderar halt i mitten av sidan.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Inkallande med ställande och läggande är lika som klass 3 fast positionerna måste göras på 3 ggr av hundens längd.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Sändande med dirigering, platsläggande och inkallning är lika som i klass 3 förutom att man att man först sänder hunden till en kon 10 m från startpunkten där hunden ska stanna i stående ställning inom en radie av 2 meter.Efter att hunden stått stilla i c:a 3 sek skickas den vidare till rutan. Hunden skall i sin helhet vara invid konen och i rutan.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Apportering med dirigering; 3 apportbockar varav man lottar om höger resp vänsterapport att apportera (mitten skall aldrig apporteras) placeras ca 20 m från ekipaget med 5 meters mellanrum. En kon finns mellan ekipaget och apporterna på c:a 10 avstånd från föraren. Hunden skickas först till konan där den ska stanna i stående ställning och efter c:a 3 sek skickas den till apporten som lottats vilken den ska apportera till sin förare.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Apportering av metallföremål och hopp över hinder samma som i klass 3 men här med en metallapport och ekipaget skall ställa upp 3 m från hindret.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Vittringsprov och apportering; här skall alla apporterna vara vidrörda av, utom förarens som endast föraren får hålla. Apporten fås före momentet varvid föraren skriver sitt startnr på och får hålla den i ca 5 sek. Därefter lämnas den till tävlingsledaren och föraren vänder sig om. Det är valfritt om hunden vänds från apporterna eller ej. Apporterna placeras ut och hunden ska hämta rätt apport. Lyfter hunden fel föremål underkänns den i momentet.
(Koefficient 3 / Max 30 poäng)

Fjärrdirigering på samma sätt som i klass 3 med undantag av hunden får högst förflytta sig 1 gång sin egen längd.
(Koefficient 4 / Max 40 poäng)

Slutlig maximal poäng i elitklassenär 320 poäng. 1:a pris tilldelas ekipage som uppnått mellan 256 - 320 poäng, 2:a pris till ekipage som uppnått 224 - 255.5 poäng, 3:e pris till ekipage som uppnått 192 - 223.5 poäng och slutligen 0:e pris till de som fått 191,5 poäng eller lägre.

Att tänka på

Helhetsintryck är ett ”moment” som finns i klass 1-2 och bedömning görs av samarbetet mellan förare och hund, arbetsglädje och arbetsvilja, både under moment och mellan momenten.

Alla moment skall utföras på tävlingsledarens kommando. Man börjar ett moment vid kommendering av tävlingsledaren och när denne säger ”momentet slut”, slutar även bedömningen av detta moment.

Handtecken i stället för muntligt kommando får ges utan avdrag om man i förväg anmäler detta till domaren. I de fall i reglerna där det står både och, t ex vid momentet Fjärrdirigering i klass 2 där det står ”och/eller tecken” kan man om man vill använda handtecken och muntligt kommando utan avdrag.

Hinderhöjden är hundens mankhöjd avrundat till +-5 cm, föraren får beordra upp hindret till högst 1 m.

I eliten diskvalificeras hunden om den uträttar ”naturbehov” på planen. I övriga klasser underkänns ”helhetsintryck” och momentet ifråga.

Man får klappa och uppmuntra hundarna mellan momenten. Vid överdriven uppmuntran dras i klass 1 och 2 helhetsintrycket ner och i klass 3 kan man få en muntlig tillsägelse från domaren. Om man ändå fortsätter med överdriven uppmuntran så kan man stängas av från tävlandet den dagen. I elitklassen kan man få ett gult kort (varning) i förekommande fall. Vid ytterligare en varning blir man diskvalificerad.

I lydnad är det en otrolig precision som oftast avgör de allra högsta poängen.
Det är i denna gren man finner ”finliret” på lydnadsplanen.

LP och Svenskt Lydnads CHampionat (SLCH)
Man kan i varje klass ansöka om LP (diplom) hos SKK. Då skall man ha tre stycken förstapris i den klass man söker LP. För Lydnadschampionat krävs tre förstapriser i elit och lägst en 2:a vid kvalitetsbedömning efter 15 månader ålder på utställning. För BC och australian stock dog / working kelpie kan utställning utbytas mot lägst gk vallhundsprov, samt intyg om gk testikelstatus.

SM
För att ansöka om att få vara med på SM så måste man minst ha tre förstapriser i elitklass. Där räknas de tre bästa resultaten ifrån förra utgången av ansökan till SM. De 60 hundarna som har högsta medelpoäng av de tre tävlingarna tas ut, sedan tar man också ut s k reserver om det blir återbud bland de ordinarie.

Lycka till med Lydnaden!

Mer om lydnad

Du finner även länkar till andra hemsidor om lydnad under avsnittet:

Vad är agility?
Sporten kom till Sverige från England 1987. Hunden ska ta sig igenom en hinderbana på så kort tid och med så få hinderfel som möjligt. Föraren får agera fritt med kropp och röst. Banan har olika typer av hinder som hunden ska klara av såsom hopphinder, däck, olika typer av klätterhinder och tunnlar, långhopp och slalom. En bana kan bestå av 15-20 hinder. Man kan tävla både i lag och individuellt. Dessutom finns det tävlingsklasser med varierade svårighetsgrad. Till skillnad mot andra hundtävlingar så är agilityn öppen för alla hundar och det finns inte heller någon åldersgräns på förarna.
Vad krävs för att lyckas?
God lydnad och kontakt med hunden. Den ska lära sig namnen på de olika hindren. Du ska vara väldigt tydlig med röst och kroppsspråk och ge mycket beröm.
Cockern är positiv, lättlärd och har bra fart. Dessutom matglad (belöning). Men har också förmåga att stänga av öronen för att t ex ta ett annat hinder som verkar roligare.

Agility (=vighet, rörlighet)

Detta är en kort information för dig som är intresserad av agility och kanske vill börja träna agility med din hund. Jag skall försöka beskriva vad agility är och hur det är att gå en agilitykurs.

Vad är agility?

Agility är hinderhoppning med hund. Det är en fartfylld sport som både hundar och människor tycker är roligt. Dessutom är det roligt att titta på även om man inte har hund.

Ett agilitylopp går ut på att ta sig runt en hinderbana så snabbt och säkert som möjligt. Hunden skall hoppa, klättra eller krypa för att ta hindren, och föraren springer med och talar om vad hunden skall göra.

Banan består att femton till tjugo hinder som skall utföras i en viss ordning. Banans utforming skiljer sig mellan varje tävling, men man har alltid samma sorters hinder:

Agility är spännande eftersom man måste klara av tre svårigheter samtidigt:

Hundarna delas in två storleksklasser, och i fyra svårighetsklasser beroende på hur många tävlingar man har vunnit. Dessutom tävlar man med lag om fem hundar där det sammanlagda resultatet räknas.

Poängberäkningen i agility liknar den i hästhoppning. Man skall ta sig runt banan med så få felpoäng som möjligt. Litet förenklat ger domaren poäng så här:

Dessutom kan ett ekipage diskvalificeras om man tar fel väg, föraren hjälper hunden utföra hindret, hunden vägrar utföra hinder tre gånger, eller om man överskrider dubbla idealtiden.

Det viktigaste orsaken att man håller på med agility är att det är roligt. Agility kombinerar hundliv, tävling, lekfullhet, och nya mål att sträva efter. Gemenskapen i agilitygruppen är också viktig, och en av anledningarna att så många åker på tävlingar landet runt.

Agility är också värdefullt eftersom man bygger upp kontakten mellan hund och förare. Många ser agility som ett naturligt komplement till lydnads- och bruksträning.

Hur tränar man agility?

Den första agilityträningen består av två delar. Dels måste man lära hunden hur den skall utföra olika hinder på rätt sätt, dels måste du som förare lära dig att styra din hund runt en agilitybana.

Hinderträningen börjar med enkla hinder som att hoppa eller springa genom en tunnel. Steg för steg tränar man på svårare hinder (till exempel slalom och vippa) och enkla hinderkombinationer.

Träningen fortsätter med svårare kombinationer och slutligen med kompletta banor som har femton till tjugo hinder. Efter grundkursen skall man kunna ta sig runt en enkel tävlingsbana utan att skämmas.

Fortsatt träning går ut på att finslipa tekniken och att öka svårighetsgraden. Du måste lära känna din hund och anpassa träningen efter era behov. De flesta ekipage har problem med vissa moment som de tränar extra mycket på.

Motivationsträning är viktigt från första början. Agility bygger både på säkerhet och på fart, och hund och förare måste vara "peppade" för att göra ett bra lopp. Vi använder genomgående positiva träningsmetoder och målet är att alla skall ha roligt. Motivationsträningen och uppladdningen inför ett lopp är kanske det som skiljer mest mellan olika ekipage.

Lydnadsträning ingår också i agilityn, dels som uppvärmning så att hund och förare börjar arbeta tillsammans, dels som ett naturligt krav för att kunna styra sin hund runt banan. Många kombinerar agility med lydnadstävlande. En skillnad är dock att du i agility måste styra din hund medan ni springer runt en komplicerad bana!

Vad krävs för att börja?

Hinderträning sker med hunden okopplad, bland annat för att hunden inte skall kunna fastna i ett hinder och skada sig.

Grundförutsättning nummer ett är att man kan träna sin hund tillsammans med andra hundar utan att den springer bort eller stör de andra kursdeltagarna. Det är viktigt att göra agilityträningen rolig så att hunden inte tycker att något annat är mer spännande.

Agility är nytt för både hund och människa. Flera nya moment måste läras in, och dessutom måste man lära sig att styra sin hund i full fart.

Grundförutsättning nummer två är att man har kontakt med sin hund och är beredd att arbeta aktivt under kursen. De flesta som går en agilitykurs tycker att det är hårt (men roligt) arbete.

Det är en klar fördel att ha tränat lydnad med sin hund innan man börjar med agility. Lydnadsträningen gör att hund och förare lär sig att arbeta tillsammans mot ett mål. Dessutom är agilityn i sig en lydnadsövning, nämligen att få hunden att springa en hinderbana så säkert som möjligt.

Brukshundklubbens formella krav säger inte hela sanningen. Det finns ekipage med nästan ingen formell lydnadsträning som kan börja träna agility, och det finns de som har gått flera lydnadskurser men helt saknar förutsättningar. Är du tveksam bör du kontakta din klubb och be om råd och tips inför den riktiga agilitykursen.

Är min hund lämplig?

Nästan alla hundar kan träna agility, fast naturligtvis med olika förutsättningar att bli världsmästare. Hundens storlek eller ålder saknar nästan helt betydelse. Viktigare är att den är tillgänglig och vill lära sig nya saker.

Stress kan vara ett problem med en del hundar, och träningen måste anpassas efter hundens läggning. Det är normalt att hunden är glad och upphetsad när den springer ett agilitylopp, men den måste naturligtvis fortfarande lyssna på sin förare och kunna lyda kommandon. Ett agilitylopp är mindre stressande än att till exempel jaga kaniner.

De flesta människor kan träna agility och tycker att det är roligt. Det främsta kravet är att man vill arbeta med sin hund och gemensamt lära sig mer och bli bättre

Varför jaktprov? Avsikten med att arrangera jaktprov är att bedöma och värdera hundarnas rastypiska jaktegenskaper. Det ger en bra grund i det fortsatta avelsarbetet. För spaniel (och retriever) är det bland annat viljan till samarbete, viltintresse, apporteringsförmåga och arbetslusten som prövas men också förmågan att kunna vara passiv - att lugnt vänta på sin tur.