Finns och Jessies valpar blev 3 veckor den 28 augusti -08

"Så trött du ser ut lilla mamma!"

"Ja visst blir man lite trött ibland...."

"Men det är underbart att ha er kära barn - moderskärlek heter det"

"Ni är ljuvliga!"

"Åh.... vi älskar varandra - syskonkärlek kallas det visst...."!

"Det är fint att ha en lekkompis!"

"Inte så dumt med leksaker heller!"

"Men.....så trött man blir efter bara en liten stund.."

Tre veckor: Vid denna ålder börjar valpen att kunna stå och slicka eller lapa i sig mat som är väl uppblött. Det är nu man kan börja med smakportioner.
Finns det möjlighet så börjar valpen gå ur lådan för att göra sina behov.
De klarar att styra denna funktionen själva utan att modern stimulerar med sina slickningar.
Många tikar fortsätter ändå att tvätta och slicka sina valpar ytterligare flera veckor.
Valparna reagerar mer och mer på varandra. De morrar och slåss under lek även om det ser klumpigt ut. De mognadsprocesser och den träning som behövs för att rörelsemönstren ska likna vuxna hundar tar tid.

De första ordentliga rädslereaktionerna vid ljud och synretningar börjar uppträda. Valpen rycker till och drar sig undan.

Temperaturregleringen börjar att komma igång, vilket visar i att valparna börjar ligga mer utspridda i valplådan.

Inlärningsförmågan: Studier har gjorts och man kan konstatera att vid denna ålder så sker en märkbar förbättring. Valpen lär sig koppla ihop vissa ljud med olika händelser.

Man kallar också den här perioden för socialiseringsfasen. Valpen lär sig känna igen sina artfränder och övriga sociala kompisar - människor, kanske även andra djur i sin omgivning. De lär sig att samverka med dem i sina beteenden.
De sociala erfarenheter som en valp gör under sina två första levnadsmånader har stor betydelse för dess vidare utveckling.
Flertalet försök har gjorts i detta ämne och valpar har fötts upp under olika experimentella förhållanden.. Bland annat har det visat sig att valpar som inte haft kontakt med människor under sina första 14 veckor blev mycket svåra att handskas med. De var rädda för människor och gick inte att dressera med större framgång.
I denna period är det därför ytterst viktigt att man börjar handskas med valparna mycket så att de blir bra och sociala sällskapshundar.

Tillbaka