Kirurgisk kastrering - detta gäller både tikar och hanar

Djursjukhusen har titt som tätt kastrationskampanjer. När hunden kommer för sin årliga vaccination passar somliga veterinärer på att rekommendera kastration. I väntrummen har de TV-skärmar där kastration rekommenderas osv..Man erbjuder rabatter och ibland gratis hundfoder. Blir hunden fet rekommenderas specialfoder. Det finns även specialfoder för just kastrerade hundar .......Utmärkt affärsidé:( Över huvud taget så ska man vara kritisk till om de av veterinärer rekommenderade specialfodren faktiskt är nödvändiga då somliga veterinärer använder sin auktoritet till att få nya kunder på livstid!

Här har vi ett exempel på veterinärklinik som använder sin auktoritet och seriositet i vinstgivande syfte!

Vissa hunddagis tar bara emot hanar om de är kastrerade - men då bör man söka sig till ett annat hunddagis! Det är verkligen inte bra om ett sådant förhållningssätt leder till att hanhundar ska betraktas som "tuppkycklingar" och blir mindre önskvärda.

Varför utsätta friska hundar för en riskfylld operation? För tikens del en stor bukoperation och för hanens del enkelt knipsa av kulorna som får "kulorna" att rulla in till veterinärkliniken:)) Oönskad dräktighet är ett dåligt argument eftersom vi inte har gatuhundar i Sverige. Man tjänar pengar på sin veterinära auktoritet och berättar för hundägare om sjukdomar som KANSKE uppstår. Flera sjukdomar har inte med det hormonella att göra och påverkas inte av kastration. Flertalet lynnesfel påverkas inte heller. Däremot kan hunden bli otrygg och ångestfylld efter ingreppet. Hunden ska bara kastreras om den har diagnos där det måste ske, t ex testikelcancer eller livmoderinflammation (pyometra).

Inte heller kryptorchida hanar behöver kastreras då det är mycket ovanligt att en eller båda testiklarna som ligger i ljumsken tumöromvandlas (lägg märke till att tumör inte är detsamma som cancer- däremot är vissa tumörer cancertumörer).

kryptorchida hanar (=en eller båda testiklarna har inte vandrat ned i pungen och är i stället belägen i hundens kropp, vanligtvis i ljumsken)

Före 1988 var det förbjudet att kastrera friska hundar i Sverige. SKK och många rasklubbar är emot rutinmässig kastration och menar att om det är så att hunden har någon defekt såsom t ex lynnesfel eller är alltför matcho så ska avelsarbetet förändras istället.

Det finns även s k kemisk kastrering som är ett populärt uttryck för att genom läkemedel sänka halten testosteron hos hanar i syfte att minska könsdriften och på så sätt få hunden att sjunka i rang. Nuförtiden görs detta via ett implantat som heter Suprelorin som injiceras i underhuden. Medlet har effekt i ca 6 månader och gör att hundens testosteronnivåer blir lika låga som av en kirurgisk kastrering. Spermieproduktionen upphör och testiklarna blir mindre. Efter att medlet slutat verka tar det olika lång tid innan hunden återfår sina normala testosteronnivåer igen. Kemisk kastrering rekommenderas inte till individer som ska användas i avel. För- och nackdelar liknar de vid kirurgisk kastrering.

Hundens nos har 220 miljoner luktsinnesceller medan vi människor har cirka 5 miljoner. De identifierar varandra och allt runtomkring sig genom lukten. Tar man ifrån dem könsidentiteten (lukten) blir de därför stympade.

Kastrerade hundar (gäller förstås både tikar och hanar) bli lättare feta, ibland latare, får ALLTID förändrad pälskvalitet- och struktur med tjock tät underull som tovar lätt. De blir matfixerade, deprimerade och kan börja kissa inne. Människor är alltså inte ensamma om att må dåligt av hormonförändringar!

Bara för att hunden inte kan tala betyder det inte att den inte blir deprimerad efter kastrering. ALLA hunddjur, inkl vargar och hundar är så anpassade att bara alfaparet får para sig. Det är helt naturligt för hunden att inte få para sig.

Faran med kastration i unga år är också att man missar ärftliga defekter.

Att kastrera hunden i förebyggande syfte är lika fel som att dra ut tänder i förebyggande syfte men det är kanske ytterligare en affärsidé....

Man ska veta att framför allt de stora djurklinikerna också har stora omkostnader och därför måste se till att hålla sina resurser igång .....men det ska inte ske till priset av att stympa och kränka hunden som varit människans bästa vän i tiotusentals år.

Andra människor än uppfödare avrådes å det bestämdaste att skaffa sig tik och hane som man inte kan hantera under löpperioder och av den anledningen kastrerar den ena - utan då ska man ha hundar av samma kön!! Det är därför mycket oseriöst av uppfödare att inte avråda från denna kombination - som bara orsakar komplikationer för ägarna och kan medföra fortsatt oseriös avel, tjuvparningar osv...

Tänk efter före kastration

I många länder är kastration av hundar ett vanligt sätt att försöka lösa problemet med lösdrivande och ägarlösa hundar. I Sverige är detta inget argument för kastration. Trots det ökar antalet ingrepp på hund, vilket SKK tycker är oroande.
Med anledning av det ökande antalet ingrepp på svenska hundar vill SKK uttrycka följande:

• Det är oroande om ett stort antal hundar kastreras i tidig ålder, utan medicinsk eller annan indikation, och på så vis utesluts från avelsarbetet långt tidigare än en utvärdering av hundens eventuella avelsvärde kan göras. Eftersom många hundraser idag består av små populationer motverkar denna begränsning av avelsbasen SKKs uttalade intention att avel ska bedrivas på ett långsiktigt och hållbart sätt. 
• Förändring av mentalitet och andra egenskaper bör ske genom ett välplanerat avelsarbete. Försök att förändra beteenden genom rutinmässig kastration kan därmed inte stödjas av SKK. SKK vill understryka vikten av att rasklubbar och uppfödare ger valpköpare relevant information om den aktuella hundrasens mentalitet, beteende och aktiveringsbehov innan köp. 
• Det är att betrakta som en mycket negativ utveckling om den svenska traditionen att utbilda och träna hund, för att på så vis säkerställa en god relation mellan hund, hundägare och omvärld, ersätts av kirurgiska ingrepp som ett försök att göra hunden mer hanterbar. 
• I de fall hundägaren överväger att kastrera sin hund ska operationen föregås av en diskussion initierad av veterinären angående såväl för- som nackdelar med ingreppet Om avsikten är ett försöka att komma till rätta med ett problembeteende hos hunden, bör djurägaren rådgöra med person som besitter erforderlig kompetens på området.

https://www.skk.se/sv/om-skk/regler-policies-och-lagar/sa-tycker-vi/Kastration/

Som anledning att kastrera unga tikar anger veterinärer att den senaste forskningen visar att om tiken kastreras innan sitt första löp, vid 6-7 månaders ålder har hon mindre risk för att få juvertumörer senare samt inte heller pyometra (livmoderinflammation). Men....sätt detta i relation till de allvarliga sjukdomar (se nedan!) som hon får ökad risk att utveckla! Risken för juvertumörer är 15% för de flesta raser. Får tiken det så opereras tumören bort och det är ytterst ovanligt att de har hunnit sprida sig, även om det visar sig att de är maligna (elakartade). Pyometra (livmoderinflammation) drabbar statistiskt sett var 4e tik, men andelen är olika för olika raser. Collierasen har en ökad risk t ex. Låter man kastrera sin tik och därmed ta bort livmodern gör hormonomställningen att hon inte utvecklas normalt och hon får ökad risk för skelettpåverkan mm. Ingreppet ersätts inte heller av försäkringsbolag när det görs i förebyggande syfte. Drabbas tiken av livmoderinflammation så söker man akut till djursjukhus och försäkringsbolaget ersätter ingreppet.

Det första synliga tecknet på vår ras cocker spaniel är att deras pälsar blir förändrade och så svårskötta att hela pälsen måste rakas av med maskin......

NACKDELAR AV KASTRERING SOM DET PRATAS TYST OM OCH DÄRFÖR NYA OERFARNA HUNDÄGARE INTE KÄNNER TILL ÄR:

Danmarks veteriärförbund

https://www.ddd.dk

Kastration (gonadektomi) innebär att könskörtlarna avlägsnas. Hos hanhund avlägsnas testiklarna (orkidektomi) och hos tik avlägsnas äggstockarna (ovariektomi) eller både äggstockar och livmoder (ovariehysterektomi).

KASTRERING AV TIKAR:::
Risiko for »ovarian remnant syndrome«.
Lille juvenil vulva, som kan disponere for perivul- vær dermatitis, hvis tæven neutraliseres før 1. østrus (kan dog også ses ved neutralisation efter 1. østrus).
Tendens til øget risiko for urininkontinens, spe- cielt for tæver over 15 kg og for visse racer. Det har ingen klinisk relevans, hvorvidt der udføres ovariehysterektomi eller ovarieektomi. Anæstesirisiko ved selve neutralisationen.

Forøget risiko for:
Osteosarkom (øget risiko, hvis der neutraliseres før 1. østrus)
= SKELETTCANCER
Transitional cell carcinoma i blæren = cancer i urinvägarna
Lymfom/Lymfosarkom = blodcancer/lymfkörtelcancer
Mastcelletumor = elakartad tumör
Hæmangiosarkom = cancer i inre organ eller hud

Visse racer er specielt disponerede for disse cancerformer.
Tendens til øget risiko for pelsforandringer for racer med lang silkeagtig pels og rødt pigment.
Forsinket epifyselukning, hvis tæven neutraliseres før 1. østrus.
Forøget risiko for cranial cruciatumruptur. = Korsbandsruptur
Tendens til forøget risiko for hofteledsdysplasi, hvis tæven neutraliseres før 1. østrus.

Tendens til øget risiko for:
Atopisk dermatitis = Atopisk dermatit är en kronisk hud- sjukdom som drabbar hundar som inte tål vissa ämnen som finns i miljön. En hund som lider av atopisk dermatit tar upp ämnena den inte tål, allergenerna, genom huden. ... Ofta börjar sjukdomen med en öroninflammation. Klåda i tassarna dyker också upp tidigt.
Autoimmun hæmolytisk anæmi = IMHA, Immunmedierad hemolytisk anemi, IMHA, innebär att kroppens immunförsvar av någon anledning reagerar mot de egna röda blodkropparna så att dessa bryts ner. Hunden drabbas då av akut blodbrist (anemi),
Hyperadrenocorticisme = Cushing, Cushings hund uppstår när en hunds binjurar producerar för mycket kortisol. Det drabbar främst äldre hundar.
Immunmedieret trombocytopeni
Kronisk duodenitis = inflammation i tolvfingertarmen som är en del av tunntarmen.
Lupus erytematosus = autoimmun reumatisk sjukdom, likheter med SLE
Årsagerne til dette er endnu ikke klarlagt.

KASTRERING AV HANHUNDAR::
Anæstesirisiko ved selve neutralisationen. Overvægt.
Forøget risiko for :
Osteosarkom
Transitional cell carcinoma i blæren
Lymfom/lymfosarkom
Mastcelletumor
Prostatacarcinom.
Visse racer er specielt disponerede for disse cancerformer.
Tendens til øget risiko for pelsforandringer for racer med lang silkeagtig pels og rødt pigment.
Forsinket epifyselukning, hvis hanhunden neutra- liseres før kønsmodenhed.
Forøget risiko for cranial cruciatum ruptur.

Tendens til øget risiko for hofteledsdysplasi, hvis hanhunden neutraliseres før kønsmodenhed. Tendens til øget risiko for:
Atopisk dermatitis
Autoimmun hæmolytisk anæmi
Hyperadrenocorticisme
Immunmedieret trombocytopeni
Kronisk duodenitis
Lupus erytematosus.
Årsagerne til dette er endnu ikke klarlagt.

Adfærdsmæssige fordele ved neutralisation:
Ingen pseudodrægtighed.
Ingen strejfen efter tæver i østrus. Ingen hyperseksualitet.
Ingen urinmarkering.
Adfærdsmæssige ulemper ved neutralisation:
Forøget risiko for frygtsomhed. Forøget risiko for aggression. Evt. nedsat træningsrespons.
Der er forøget risiko for nævnte ulemper, hvis hun- den neutraliseres, før den er 1 år gammel.

Norm angående kirurgisk kastration av friska hundar
Antagen i juni 2010, reviderad i maj 2011.
SVS smådjurssektions normgrupp har efter förfrågan arbetat med att presentera en norm angående kirurgisk kastration av friska hundar.
Bakgrund
Orsakerna till att låta kastrera sin hund kan vara rent medicinska eller relaterade till ägarens villkor och anpassning av hundhållningen.
Argumentationen för eller mot kastration är något som inte kan extrapoleras länder emellan då kulturella skillnader i hundhållningen förekommer mellan och inom olika nationer och världsdelar. I många länder finns en tradition att kastrera generellt eftersom problemen med en population av oönskade hundar har överskuggat de flesta andra argument. Problemet med lösdrivande, ägarlösa hundar är försumbart i Sverige. Endast ca sju procent av våra tikar är kastrerade och antalet kastrerade hanhundar är ännu lägre.
En mängd vetenskapliga artiklar rör ämnet och det finns flera medicinska argument som talar såväl för som mot en kirurgisk kastration.
Normgruppens rekommendation 
Normgruppen kan inte rekommendera rutinmässig kastration av friska hundar utan att ingreppet föregås av en diskussion med ägaren i varje enskilt fall.
Kontaktperson för normen:
Maria Karlsson, 
Djursjukhuset Gammelstad

Ovanstående norm har reviderats ett antal gånger, senast i oktober 2017 - vilket (om man jämför ordalydelsen) kan tyda på påtryckningar från de vinstdrivande riskkapitalbolagen som de flesta veterinärkliniker blivit uppköpta av!

Kom ihåg att hunden är människans bästa vän! Då ska vi inte stympa den. Vill man att allt ska vara så avskalat och enkelt som möjligt bör man skaffa sig en leksakshund istället!

Tillbaka