På Facebook finns en grupp som heter "Cocker spanielns pälsvård" för alla intresserade av just det som gruppen heter. Där kan man ställa frågor och få tips. MEN....frågar du tio cockerägare/uppfödare så får du nog nästan tio olika svar, eller i alla fall många olika svar - det är alltså olika "skolor", olika erfarenheter, olika situationer man befinner sig i samt inte minst olika tycke och smak!! Som i de flesta ämnen blir man aldrig fullärt - och det är väl det som vi människor finner tjusning i....
Den silkeslena pälsen är en del av cocker spanielns attribut! Tyvärr har den med åren blivit mycket rikligare än den var från början. Under en tid på 2000-talet har just pälsen varit med i SRD (särskilda rasspecifika domaranvisningar) för att utställningsdomare inte ska premiera för mycket päls. Cockern är ju i grunden en jakthund - stötande och apporterande!
För att få en hund "utsällnings-fin" krävs många timmars arbete men även att sköta pälsen på den vanliga sällskapshunden tar sin tid. Via länken nedan beskrivs trimning med text och bilder! Där finns även lite tips och råd om hur pälsen bör skötas.
Cockern behöver trimmas åtminstone fyra gånger om året för att se ut som en cocker. Man bör även däremellan raka/effilera hals och öron och klippa tassarna ca. en gång i månaden.
Den behöver borstas, kammas och göras fri från tovor minst en gång per vecka. I samband med detta klipper man klorna och gör en koll av öron och tänder så att allt är ok.
Bad
Bada hunden helst var 14:e dag. En cockerpäls behöver både schampo och balsam och det finns en uppsjö av produkter att välja bland. Jag tycker att pälsvårdsprodukterna från Active Pet Care, D-serien, schampo D101, oljebalsam, D102, rinse D103 och antistat-utredningsspray D104 är bra.
Efter bad och handdukstorkning borstar man pälsen slät och därefter får den självtorka tills den är nästan torr, då borstar man igen. Vill man ha pälsen riktigt fin, t ex inför utställning så sätter man på ett täcke medan pälsen är blöt. Se "skötselråd"! Täcket har den på sig tills pälsen är torr, då blir den riktigt blank och slät på ryggen. Man borstar med karda och kam, reder ut eventuella tovor med tovskärare och fönar om man tycker det behövs.
Man kan lära hunden att ligga på trimbordet om man tycker det är bra, eller så låter man den bara stå. Det är viktigt att pälsen blir riktigt torr ända in mot huden, annars finns risk att det blir vågor eller att pälsen blir rufsig när hunden sedan legat och sovit. Detta gäller främst om du skall ställa ut hunden. Då vill man ju att pälsen skall vara slät och fin.
Valppäls - ge den tid att mogna!
Men...alla valpar får vartefter tiden går mer eller mindre valppäls. Det betyder inte att man måste ha en lurvboll ända tills valppälsen är mogen att dra av. De delar man väntar med tills pälsen är mogen och släpper lätt är huvud - särskilt viktigt på de röda och orangea att man BARA rycker där, medan man KAN effilera övriga färger så att det ändå blir snyggt. Man väntar även med nacke, bog, rygg och lår tills pälsen är mogen. Det brukar vara när hunden är mellan 7 och 9 månader, men den kan även sitta kvar längre ibland. Dessförinnan kan - och bör man, även för tränings skull klippa runt och under tassar, hals, öronfästen och under svansen - samt under mage, ljumskar och armhålor om man vill ha sin cocker mer praktisk. På de sparade områdena tar man bort valppälsen genom att den plockas bort för hand eller med hjälp av tät kam eller coatking. Tänk på att alltid rycka pälsen i hårets riktning. Börjar du plocka mothårs så gör det ont på hunden.
Även här finns det en uppsjö av verktyg, det är en fråga om tycke och smak. Generellt kan man säga att det inte lönar sig att köpa billiga verktyg, så som t ex saxar. Dels klipper de inte lika bra och dels så är de tungarbetade.
På de röda och orangea cockrarna ska man ABSOLUT inte klippa eller effiilera på huvudet pga att det då blir som en ljus basker där. Däremot brukar det gå bra och blir ändå fint om man effilerar de svarta och blue roan, även choklad/liver- färgade blir ok med effilering. Men det är alltid allra bäst att handplocka.
För att få bättre tag kan man dutta på kalk eller krita. Men man ska inte få så bra tag att man tar för många strån i taget för då gör det ont för hunden.
Den här tiken har ovanligt tät ull på huvudet. Det sitter även hårdare än den gör på många andra. Om man klipper på huvudet så blir det ännu svårare att plocka sedan - men den här tiken är aldrig klippt där. En bit in på videon filmar vi i slow motion, så att man tydligare ser hur man efter varje ryck på tillbakavägen lyfter upp pälsen så att man lättare får tag om bara ett fåtal hårstån. På nos och kinder lossnar det ganska lätt liksom mitt på huvudet. Vid nacken sitter det alltid hårdare och mot öronen är det mer känsligt för hunden.
Det är bäst att klippa morrhåren först så att man inte sliter i dem.
Hundars morrhår är inte som katternas lika känsliga. För några år sedan kom det ett förslag från SKK om att man INTE skulle klippa morrhåren på hund, men sen hörde i varje fall jag inget mer om det??
Man KAN klippa nosen med maskin - men det är bättre att plocka både av den aledningen att det blir snyggare och varar längre.
I nacken och mot öronen där det sitter hårdare kan man göra så som bilderna visar för att lättare kunna dra några strån i taget. Även dutta på med kalk eller krita för att få bättre grepp...
Trim front
Som videon visar är det bra att klippa med maskin i armhålorna, som annars är "tovställen" och mycket känsliga för tovutredning.
Man tar tag om pälsen i överarmsvinkeln, så att den blir kvar och bara klipper just i armhålan.
Trim nos
Man klipper mothårs med maskin vid läpparna så det inte fastnar matrester som ligger och gror till inflammation i läppvecken!
Nosryggen kan man plocka istället för maskinklippa om man ställer ut sin cocker.
Trim öron och huvud
De cockrar som inte är röda eller orangea kan man mycket väl effilera på huvudet istället för att rycka (strippa)!
Att man rycker på dessa är för att det särskilt på de röda blir en ljus luddig basker om man inte rycker där. Tyvärr ser man alltför många felaktigt trimmade cockrar på stan - eller inte trimmade och skötta alls.
Trim coatking
De pälsar som inte lämpar sig för coatking är de som är lite vågiga eller lockiga. En del menar att pälsen blir lockig av coatking, men enl min erfarenhet blir den inte det om den är rak från början.
Trim skrapa
Den här kallas Equigroomer och enl mig är den toppenbra. Bättre än Mikkikniven eftersom den är lättare att jobba med och när Mikkikniven inte tar mer så fortsätter denna att ta!
Trim framben och tass
Klipp även mellan trampdynorna där det annars lätt fastnar isklumpar på vintern och lerklumpar övriga årstider.
Det finns de som menar att tassen ser lös ut om man klipper mellan trampdynorna - men enl mig så fortsätter en väl sluten tass att vara det. Det finns även de som menar att man ska klippa mellan trampdynorna för att låta tassen bli väl sluten på så sätt. Jag menar att det är bäst att klippa mellan trampdynorna av praktiska skäl som svampbildning av fukt samt ovan angivna orsaker.
Baktassar
Klipp även mellan trampdynorna där det annars lätt fastnar isklumpar på vintern och lerklumpar övriga årstider.
Sporttrimning med mycket korta behäng - även kallad vardagstrimning då behängen behålls något längre
Som beskrivits på sidan "Skötselråd" så "måste" man inte ha sin cocker trimmad enl ovan! Många som är mycket ute i skog och mark och t ex som Rex och Ellas son Ralph är med sin husse och jagar ibland, föredrar att ha sin cocker s k "sporttrimmad". Då är alla behäng kortklippta. För övrigt trimmar man på vanligt sätt, alltså att man (på de röda) plockar det ljusa ulliga på huvudet för hand och drar ur underullen och effilerar övergångarna från det maskinklippta. På ryggen får man absolut inte ha något skärande verktyg. Ralph har idealisk päls med i stort sett trimfri rygg, så den ska man vara rädd om och inte förstöra. Det är viktigt att behålla den rastypiska cockerlooken!
Det finns olika alternativ som jag och många med mig benämner enl nedan!
(OBS! Det finns säkert de som benämner på annat sätt, men de här benämningarna är de allmänt vedertagna bland mina cockervänner)
Valpputsning – kan göras när som helst innan pälsen är mogen för valptrimning.
Valptrimning – när valppälsen är mogen och släpper lätt på huvud och rygg, tidigast vid 7 månaders ålder, oftast vid 9 månaders ålder, men ibland ännu senare.
Utställningstrimmad – traditionellt trimmad, där extra vikt lägges vid detaljer som t ex framhäver fördelar och trollar bort nackdelar
Traditionellt trimmad – som ovanstående, men inte lika stor vikt vid detaljer
Vardagstrimmad – som ovanstående, men med behäng och fanor efter önskemål
Sporttrimmad – som ovanstående, men med extra korta behäng och fanor
Sportklippt – hela hunden maskinklippes, öronen klippes traditionellt men kortas av, behäng och fanor mycket korta men med ”cockerstuket” i behåll.
Helrakad – hela hunden, även hela öronen maskinklippes utan att spara fanor och behäng.
