Uppfostran

 

Valpskolan del 1!

Låt er inte luras av "Lady-looken" utan kom ihåg att cockern är en stor hund i mindre format, en jakthund i grunden och behöver vänlig men bestämd fostran.

Ett bra sätt är att gå en valp-unghundskurs. Den bör man anmäla sig till i god tid eftersom de ofta är fulltecknade.

Som stöd och hjälp är det också bra att ha en god bok i hunduppfostran. En sådan bok är "Från valp till vuxen hund" av Åsa Ahlbom och "Valpmanual" av Ann-Christin Lund-Hurtig som vi lämnar med ett ex av i samband med att valpen hämtas här.

Fler läsvärda böcker om hunden finns här!

Man lär sig också mycket av att se hur tiken hanterar sina valpar......................

Det är viktigt för alla hundägare att, åtminstone i grova drag, känna till hundens olika utvecklings-perioder. Om man har denna kännedom kan man lättare förstå de eventuella problem som dyker upp och man har dessutom goda möjligheter att förbereda sig för dem.

OBS! Åldersgränserna för de olika perioderna kan variera från hund till hund, speciellt under den senare delen.

 



0 – 2 veckor

Mat, värme och skydd är det väsentliga. Viktigt att valparna och tiken har lugn och ro.

 

2 – 3 veckor

Kroppen och sinnena utvecklas mer och mer, valpen upplever sinnesstämningar. Valparna känner och kan ta intryck av eventuell skräck, aggressivitet och liknande hos modern.

 

21:a dygnet

Präglingen och den sociala anpassningen börjar.

 

3 – 5 veckor

Prägling = valpen identifierar sig med arten, valparna är positiva och nyfikna och börjar leka. De börjar äta annat än modersmjölk. Det är viktigt med daglig, cirka 15 minuter, enskild mänsklig
kontakt.

 

5 – 7 veckor

 

Valparna börjar bli mer intresserade av jaktlekar. De ger sig gärna ut på små upptäcktsfärder. Under denna tid är det bra för valparna att få träffa vuxna snälla hundar.

 

7 – 12 veckor

Ledarprägling. Ökad flykttendens. Valpen börjar få minnesbilder = mer bestående inlärning sker. Dominansförhållanden i flocken utvecklas mer och mer. Det är viktigt att den som senare ska ta hand om dressyren dagligen gör något meningsfyllt med valpen.

 

12 – 16 veckor

Produktionen av könshormon ökar vilket gör att valpen försöker klättra på rangskalan. Erfarenheten får allt större betydelse. OBSERVERA förhållandet till eventuella barn eller liknande i familjen.

 

16 v – 7 mån

En lugn period som lämpligen tas tillvara för inlärning. Den lydnad som man lär in under denna period är till nytta vid dominanshandlingar senare.

 

7 mån – 10 mån

Fysisk könsmognad = klättrar på rangskalan. En ålder där en hel del problem kan uppstå, speciellt i samband med ökad självständighet.

 

10 – 17 mån

En lugn period som är mycket lämpad för dressyr.

 

17 – 22 mån Psykisk mognad = klättrar på rangskalan. Aggressivitet mot både hundar och människor är relativt vanlig. Det är viktigt att innan denna period ha befäst sitt ledarskap med god kontakt och lydnad.
 

Minska kraven, slösa med kärlek när valpen är liten “bebis”.

Att Du kelar och gosar med Din valp innebär inte att den blir “bortskämd”. Det betyder att den får mycket kärlek och att den lär sig lita på Dig. Ingen tar skada av eller blir odräglig av att få mycket kärlek, det gäller hundar såväl som människor.

Krama Din valp och krama den ofta. Även om valpar tycker om kel och närkontakt så har de blandade känslor just inför kramar. En kram visar nämligen valpen mycket påtagligt att Du är både större och starkare. Själva kramandet påminner om dominanshandlingar som hundar och vargar använder gentemot varandra. Men eftersom Du är “vänligt sinnad” när Du kramas blir valpen lite kluven och visar både tillgivenhet och undergivenhet. Valpen blir inte rädd, tappar inte förtroendet för Dig och Du behöver inte bråka och ändå har Du förstärkt Din ledarposition.

Valpen behöver ingen motion, bara social träning.

Valpen behöver egentligen inte röra sig mer än den gör då den själv springer omkring i huset, lägenheten eller på gräsmattan.
I vilt tillstånd, dvs som liten vargunge, skulle den inte ha fått någon motion alls. Den lilla vargungen får stanna hemma med någon “barnvakt” medan de andra, vuxna vargarna går på längre turer. Vänta Dig inte att valpen själv visar när den är trött.
Först när valpen är omkring sex månader gammal ökar dess behov av rörelse och Du kan börja förlänga promenaderna något. Men fortfarande behöver den ingen motion i vanlig mening. Det börjar man med först vid ettårsåldern.
Däremot är det bra om valpen får vara med vid många olika tillfällen så att den blir van vid olika miljöer, djur, människor redan som liten - socialt tränad - för att undvika problem i framtiden. Se till att det blir positiva upplevelser för valpen.


IMMI - Individanpassade Metoder - Motiverande Instruktörer

 

Har man cocker spaniel så rekommenderar vi att man är med i Cocker Spanielklubben, som har lokalavdelningar i hela landet, där det anordnas kurser av olika slag!

Hundens åldrar:

Tonåring 1 - 2 år. Storvuxna raser ca 9 månader - 1 år

Vuxen 3 - 5 år. Storvuxna raser 2 - 4 år

Medelålders 6 - 7 år. Storvuxna raser 5 - 6 år

Övre medelåldern 8 - 10 år. Storvuxna raser 7 - 9 år

Äldre 11 år och uppåt. Storvuxna raser 10 år och uppåt

Läsvärda böcker om "Hunden, människans bästa vän"

"Den gamla hunden"

"Amichien Bonding"

Cesar Millans hemsida!

Rumsrenhet

En sak kan man vara säker på när man får hem sin lilla valp, den är inte rumsren!

Precis som med små barn är detta en mognadsfråga. Det är väldigt individuellt hur lång tid det tar för valpen att bli "torr". Att bestraffa en valp som kissar inne är helt meningslöst, den kan lika lite som ett spädbarn kontrollera blåsan. Det enda man åstadkommer med straff är att göra valpen osäker och rädd.

När valpen kommer hem
Vad du kan göra när man får hem valpen är att alltid försöka ligga steget före. Så fort valpen sovit, ätit eller lekt, ta den till en lugn och avskild plats, beröm lugnt när den uträttar sina behov. Om valpen skulle vara orolig på natten, får du offra dig och ta ut den. Finns det flera hundar i familjen måste man ta ut valpen ensam. När den är tillsammans med andra hundar, kanske den inte tar sig tid att kissa. Likaså om valpen leker och busar när ni är ute, kolla att valpen verkligen sätter sig. Ofta tar man för givet att hunden uträttat sina behov, vilket är ett stort misstag. Kanske har den varit ute en god stund men inte haft tid att sätta sig. Då sker i stället en liten olycka när valpen kommer in i lugn och ro. Om valpen misslyckas - nonchalera.

Träning
När Du har hunnit bygga upp en bra relation till din valp och den är riktigt trygg med dig, kan du börja träna den. Då måste du vara uppmärksam. Det gäller att förekomma valpen. Lyft upp den och bär ut den när den tänker sätta sig inne. Ta den till en lugn plats, där den har kissat förut - beröm när den börjar kissa. Svårare än så är det inte ! Det viktiga är att berömma när den gör rätt - inte att bestraffa när den gör fel. Lyckas du med det är chansen god att valpen blir rumsren tidigt. Har du följt de här råden och valpen ändå kissar inne ofta, kanske du ska kontrollera att den inte har urinvägsinfektion. Skulle valpen inte vara är rumsren vid 6-7 månaders ålder och du upplever det som ett problem, kan du vända dig till IMMI för rådgivning.

Skrivet f ör IMMI av
Maria Isenberg

Aktivering

En sak som Ni bör ha i åtanke är att det finns precis lika många olika sätt att träna hundar på som det finns hundägare, och det är bara bra, för hundar är individer, och de kan inte tränas på ett och samma sätt. Dessutom är jag som IMMI-instruktör en stor anhängare av mjuka träningsmetoder, och jag tror att det är oerhört viktigt att både hund och hundägare har kul under träningen om den ska ge ett lyckat resultat. Nedanstående råd fokuserar i huvudsak på att träna din hund att utföra konster och trick mest på skoj, men du kan i princip använda dessa råd även vid träning av vanlig lydnad.

Filosofi
Hundar lär sig oerhört snabbt med rätt motivering, d.v.s. om de verkligen vill lära sig. För att lära din hund att utföra konster, är det en fördel att välja en konst som du åtminstone tror att din hund kommer att tycka om att utföra. Om din hund aldrig har apporterat tidigare så bör du inte börja med att lära honom att hämta saker, då bör du börja med någonting enklare som t.ex. "vinka".

Att lära in tricks

För att kunna lära in den önskvärda konsten, måste hunden få veta när han gör rätt. Om du t.ex. tar en godisbit och håller den i handen och säger "vinka" så kommer de flesta hundar att först försöka ta godisbiten, men när detta inte fungerar så sätter de upp tassen på handen som man håller godiset i, men det vore orättvist mot hunden att förvänta sig att han skulle vinka, om du inte klart och tydligt lär honom att det är det du vill. För att lära hunden detta, ska du belöna hunden i exakt det ögonblick som han påbörjar utförandet av det du vill. För exempel, när hunden påbörjar lyftandet av sin tass upp mot din hand så belönar du med "BRA!". Om hunden då sätter ner tassen så ger du bara kommandot "vinka" igen. Och återigen så belönar du hunden så fort den påbörjar lyftandet av sin tass upp mot din hand. När hunden sedan så fort du säger "vinka" lägger sin tass på din hand så väntar du med att belöna honom tills han har lyft tassen två-tre gånger mot din hand, o.s.v. Med det här sättet att träna så kommer hunden sakta men säkert underfund med vad det är du vill att den ska göra.

Belöning
Använd en belöning som du vet att din hund uppskattar. De flesta hundar älskar godis, men det finns hundar som hellre uppskattar att få leka med sin favotitleksak eller liknande en stund som belöning. Oavsett vilket av dessa du väljer, ska du alltid använda rösten som belöning: använd den gladaste och trevligaste ton du bara kan när du talar om att din hund är "bra" eller "duktig". På det sättet slipper du använda godis/leksak varje gång du tränar. Det billigaste godiset är det du gör själv. Koka nötlever c:a 1 kg med två vitlöksklyftor i c:a 1 timme. Levern ska vara genomkokt. Sedan låter du levern svalna en liten stund så att det går att ta i den. Skär sedan levern i små tärningar, så smått som möjligt (3-5mm). Därefter torkar du dem i ugnen på 80 grader i två till tre timmar. Låt gärna ugnsluckan stå lite på glänt och vänd runt bitarna emellanåt. Leverbitarna skall bli torra på ytan, för att vara behagligare att ta i, men de ska inte stå inne så länge att de blir torra rakt igenom. Detta är ett godis som är enkelt att göra och som blir betydligt mycket billigare än att köpa hundgodis i hundaffären, dessutom brukar de flesta hundar älska det.

Säg inte Nej
När det gäller att lära in just konster och trick bör man i största möjliga mån låta bli att använda "NEJ" när hunden gör fel, eftersom det kan ta bort hundens lust ur träningen, vilket i sin tur innebär att resultatet uteblir. Dessutom är det ju meningen att träningen ska vara rolig för både dig och hunden och jag tror inte att vare sig du eller hunden uppfattar det som särskilt lustfyllt att du skriker "NEJ" hela tiden. Naturligtvis finns det ingen regel utan undantag; om hunden t.ex. börjar jaga en katt, eller en hare eller liknande, säger du naturligtvis "NEJ" till honom och hämtar tillbaka honom.

Dela upp tricken vid behov
Om du har valt en relativt svårt trick, som t.ex. att lära din hund att lägga sina egna leksaker i en leksakskorg eller liknande måste du dela upp tricket i flera småsteg som du lär in ett efter ett för att sedan försöka kombinera ihop till ett färdigt trick. Om du t.ex. skulle vilja lära in ovanstående trick, måste du först lära hunden att bära sin leksak, sedan att lägga leksaken i korgen, sedan att hitta sin leksak och lägga den i korgen, först därefter kan man prova med fler leksaker. Det är oerhört viktigt att hunden kan första steget till 100% innan man börjar lära in steg 2 o.s.v. Det är även viktigt att själv förstå när ett trick blir så svårt att man måste dela upp inlärningen i flera steg. Ju fler steg man kan dela upp tricket i ju enklare blir det för hunden att lära sig tricket. Tänk även på att det är bättre att gå sakta framåt i träningen än att man forcerar för fort, vilket gör att man många gånger blir tvingad att börja om från början.

Förberedelser
Bestäm dig för det trick du vill lära hunden. Börja med ett relativt enkelt trick som t.ex. "dansa", "vacker tass", "vinka", "tvätta nosen" och gå vidare mot lite svårare trick när din hund har lärt sig några enkla. Tänk på att i början bara träna ett trick åt gången och börja med nästa trick först när hunden kan det första tricket till 100%. När din hund sedan är van att lära sig nya trick kan man träna fler trick samtidigt.

När du väl har valt det trick du vill lära din hund måste du välja ett kommando för tricket, det kan vara precis vad som helst, men bör inte vara för likt något annat kommando som du redan använder. Min personliga åsikt är att använda så korta kommandon som möjligt, för att senare lägga in det korta kommandot i en längre mening (ex: om jag vill lära hunden att hämta en boll som jag har lagt ut så använder jag kommandot "boll" för att senare kunna använda ordet i meningen "Ella, kan du gå och hämta husses boll" eller "vinka" som jag sedan lägger in i meningen "Ella, kan du vinka till publiken").

Vill Du veta mer?
När du väl har bestämt Dig för att börja aktivera Din hund kan det vara bra att gå en kurs i aktivering hos någon Immi-instruktör. Det kan även vara bra att skaffa en bok som handlar om aktivering, tex. "Min bästa vän" av Marie Hansson.

Källa: Roffe Blom, IMMI-behörig hundpsykolog. Erbe hundkonsult, http://www.hundpsykolog.net

Övriga källor:
Min bästa vän av Marie Hansson
Shaping av Anders Hallgren
Aktivitetsboken av Memea Mohlin

Drar Din hund i kopplet?

Du är inte ensam om problemet, det är ganska vanligt.

Först ska man ta reda på varför hunden inte kan gå "ordentligt". Orsakerna kan vara många. Det vanligaste är att hunden är understimulerad. Den kanske inte får arbeta med sitt huvud och få utlopp för sin energi. Det är en orsak som ofta leder till problem av något slag. Våra hundar nöjer sig oftast inte med att bara vara ett sällskap, få mat och daglig motion. Hur skulle du själv må av att bara äta, sova och promenera någon gång om dagen? Troligen inget vidare. Nej, hunden behöver använda sitt huvud. Det finns massor med roliga och nyttiga saker man kan göra tillsammans med sin hund för att aktivera den.

Aktiveringen kan bestå av olika balansövningar, nosövningar, lydnadsträning och problemlösningar. Man kan lära hunden massor av ord och att utföra olika saker. Har man svårt att komma igång, inte riktigt vet hur man ska göra eller behöver tips finns det kurser i aktivering.

En annan orsak till drag i koppel är att man tvingar hunden att gå fot under promenaderna. Hunden ska bara gå fot kortare sträckor och när man tränar just fotgående. Sedan behöver hunden känna sig friare på promenaden, kunna nosa och stanna då den vill.

Om hunden alltid måste gå kopplad kan den också börja dra. Alla hundar behöver få vara lösa och kunna springa och sträcka ut sig ordentligt. Kan den av någon anledning inte vara lös bör man träna just lösträning eller åtminstone hitta någon inhägnad där den kan få springa.

I vissa fall kan det vara så att hunden inte lärt sig att gå fint i koppel. Då måste man börja inlärningen som för en nybörjare.

Att använda strypkedja och ryck i koppel som träningsmetod vill jag varna för. Följden kan bli ryggkotsskador, avslitna senfästen, muskelskador och stora smärtor. Man kan ju alltid prova på sig själv för att lättare förstå.

Det finns även andra hjälpmedel som man bör tänka efter innan man använder. Det är "gå fint sele", om hunden drar med den på kan den få sår under "armarna". Det finns också någon nosgrimma "halti", skulle man rycka till i den kan man fundera på vad som händer i nacken.

Man kan lära hunden att inte dra i koppel med snällare metoder. För att få hjälp kan du kontakta någon instruktör eller hundpsykolog. Om du ringer till IMMI på telefon 070-5667881 får du reda på vem som finns närmas dig. Eller ring undertecknad.

Skrivet för IMMI av:
Silva Gunnarsdotter
Tel: 0478-20069 eller 070-4125789

Vad gör jag när hunden drar i kopplet?


Pris: kr 198:-
Författar(e): Turid Rugaas
Språk: Svensk
Utgiven av: Canis AS
Diverse info: 80 sidor, paperback
Produktkod: 550s

Äntligen en ny bok av Turid Rugaas!

Sedan Turid Rugaas skrev " I samspråk med hunden " för snart 4 år sedan har många hundägare otåligt väntat på nästa bok. Och nu är den här!

I den nya boken "Vad gör jag när hunden drar i koppletÓ beskriver Turid Rugaas hur du både kan förebygga och lösa detta problem. Med illustrativa färgbilder och enkla steg-för-steg träningsprogram visar hon hur du på ett positivt sätt kan lära hunden att gå fint i koppel, en gång för alla. Boken passar utmärkt att användas i kurssammanhang. Det är även en bok som man gärna kan ge sina valpköpare.

Till hundklubbar, hundskolor, uppfödare eller andra som vill beställa ett större antal böcker har vi följande mängdrabatter:

  • 5-9 st: 40% rabatt
  • 10 st och fler: 50% rabatt

Pris kr. 198:-

Klicka här för beställning / mer information


Aggression

En av de allra vanligaste orsakerna till att man söker professionell hjälp med sin hund är att den har visat någon form av aggression. (Detta är också ett vanligt skäl till att yngre, fullt friska hundar avlivas). Aggression är ett starkt laddat begrepp för de flesta människor, och är det sedan en hund som står för den, ja då är det inte många av oss som förblir oberörda.

Luddigt begrepp
För en hundkonsult är begreppet "aggression" alldeles otillräckligt. Som hundpsykolog arbetar man oftast mycket lite med symptomen, utan fokuserar på orsakerna till problemet. Det vanligaste är att hundägarens problem är ett helt annat än hundens. Om hunden gör utfall emot andra hundar kan hundägarens problem vara rädslan att hunden ska skada någon, att hunden är för stark, andra människors reaktioner t ex. Medan hundens problem kanske är att den vill leka, skrämmas, få uppmärksamhet eller helt enkelt få något att hända. Således blir det en mängd ytterligare komponenter som måste vägas in, innan man gör en bedömning och sätter in en åtgärd.

Graden av aggression
Först vill man veta hur stark aggressionen är. (Skalan går ju från en hotfull blick, via en mängd graderingar och kombinationer, till hugg helt utan bithämningar). Det är också av intresse om hunden kan distraheras, och i så fall med vad. Sedan behöver man veta vad som utlöser aggressionen, dvs när hunden blir arg, vad som ökar aggressionen och vad som minskar den. (vid hundilska brukar t ex avståndet till den andra hunden ha stor inverkan).

Övriga signaler
Sedan är det dags att fundera lite på hundens övriga signaler. Verkar den vara osäker, eller självsäker ? Om den verkar rädd, är det då för något yttre hot, eller kan det vara rädsla för bestraffning eller annat obehag?

Bakomliggande stress
Eventuella stressfaktorer måste också vägas in. Förhöjd stressnivå, oavsett orsak, kan få hunden att överreagera. Därför är det viktigt att göra en s.k. stressanalys. Man behöver ta reda på om hunden kan tänkas vara över- eller understimulerad, lider av smärta, sjukdom, lågt självförtroende, nedsatt funktion i hörsel-, syn- eller luktorgan, om kosten är väl sammansatt och avpassad, om det finns orsak att misstänka att hunden tidigare utsatts för chock osv. En stressanalys kollar upp väldigt många tänkbara orsaker till stress, och därmed ökad aggressionsrisk.

Relationen Hund-Förare
Relationen är en annan viktig pusselbit. Är hunden osäker, trygg eller kanske beskyddande gentemot sin ägare? Hur hanterar ägaren hundens aggressivitet? Skulle ägaren också vara arg i just den här situationen, kan hunden lätt feltolka det hela och tro att de samarbetar emot ett yttre hot, och bli ännu tuffare i tron att den har stöd av sin ägare. Alternativt kanske den tror att ägaren själv är rädd och behöver försvaras ! Personligen tror jag också att våld föder våld och att aggression leder till nya konflikter. En hund som fostras med hjälp av aggression (dvs man blir arg och bestraffar den när den gör fel) blir sannolikt mer benägen att försöka lösa sina problem, =tillfredsställa sina egna behov (av mat, närhet, vila, revir och andra resurser) med aggression.

Morrande
En av hundens mest missförstådda signaler är morrningen. Många tycks tro att en morrning alltid förebådar utfall och bett, fast det snarare är tvärtom. Med en morrning kan hunden meddela att den känner sig hotad eller trängd. Om morrningen respekteras (genom att man ökar avståndet till hunden) slappnar hunden av och ingenting mera händer. Bestraffar man däremot hunden när den morrar, får den sina aningar bekräftade - det var ju verkligen fara å färde. Om en morrning respekteras är det ytterst sällan som aggressionen trappas upp. Om man tillrättavisar hunden och därigenom lär den att det är förbjudet att morra, fråntar man hunden möjlighet att på ett fredligt sätt be om lite större avstånd. När den hunden når sin toleransgräns, hoppar den troligen över artigheterna och går till angrepp på en gång.

Hotfullt kroppspråk
Om hunden som morrar visar tydliga hotsignaler (framåtlutad med lyftat huvud, hög stel svans, spänd kroppshållning och hård blick) vilket är betydligt mer sällan, är det större risk för vidare aggression. I det fallet har hunden för avsikt att utmana. Även här är det mindre lyckat att bestraffa - hunden utmanar ju till kamp och får en. Således har den uppnått sitt syfte och kommer sannolikt att göra om samma sak nästa gång den tycker att något är värt att ta strid för.

Inte "obotligt"
Aggression är en avståndsökande signal, inte ett tillstånd. Ingenting talar för att en hund som visat aggression är bortom bot. Tvärtom, vi ser ständigt fantastiska resultat just hos sådana hundar. För när man väl har hittat anledningen till hundens retlighet, så har man redan påbörjat förändringen av hundens beteende. Skulle DU vilja ha hjälp med att analysera och/eller förändra DIN hunds beteende ? Kontakta närmaste IMMI-anslutna konsult. Tillsammans kan ni förändra tillvaron för både hunden och omgivningen. Det är inte utan ansträngning för Dig. Många gånger kan det behövas ett stort och helhjärtat engagemang från hela familjen, den närmaste tiden. Men det är väl Din fyrbenta kamrat värd?

Skrivet för IMMI av:
Kristina Mårtensson
Gute hundkonsult

Läs mer om IMMI på http://immi.just.nu/

 


 

Nästa sida